Bergslagernas Järnvägar - banan

Inledningsvis hade de flesta linjestationer en längd av bortåt 600 meter mellan de yttersta växelspetsarna. Senare förlängdes bangårdarna till 600 - 700 meters hinderfri spårlängd [Ahlberg 1923 sid 136]

1907 - 1908 tillkom dubbelspår på sträckorna Göteborg B:s - Olskroken och Borlänge - Domnarvet. I båda fallen användes det ena spåret för växlingståg och det andra för trafiktåg, så någon egentlig dubbelspårstrafik förekom inte.   [Ahlberg 1923 sid 114]

Ett antal kurvor rätades ut redan omkring 1920, men fortfarande fanns kurvor med liten radie. En mycket besvärande kurva vara Örnäskurvan mellan Älvängen och Alvhem.  Tillsammans med den närbelägna svängbron vid Skepplanda blev det en sträcka på 3 km med låg sth.  [Ahlberg 1923 sid 113]   Vid Örnäsberget fanns en tillfällig signalplats med anledning av linjeomläggning. I bruk från och med den 22 maj 1932 [tillägg nr 1 till bihang nr 8]. Antagligen handlade det om kurvrätning.

Svängbroar

1922 fanns sju svängbroar [Ahlberg 1923 sid 120 ff ]:

Daglösensundet

Bron över Daglösensundet
Daglösensundet [Ahlberg 1923 sid 121 fig 18]

Svängspannets längd 32 meter


Slottsbrosundet
Svängbron Slottsbrosundet

Slottsbrosundet [Ahlberg 1923, sid 130 fig 28]  
Svängspannets längd 28 meter. Skadades och sidoförsköts 1917 av en pråm. Bron blev dock återförd och provisoriskt reparerad under natten.

Byälven

Svängspannets längd  30 meter

Dalslands kanal

Svängspannets längd 30 meter

Trollhätte kanal

Svängspannets längd 31  meter. Påseglades och skadades 1884, kanalbolaget påpekade då att bron borde vara så kraftig, att den vid  påsegling inte riskerade att störta ner i kanalen och hindra båttrafiken. En märklig inställning tyckte BJ. Bron hade sedan blivit påseglad flera gånger, dock utan att skadas. 

Skepplandaån

Svängspannets längd 22 meter

Säveån

Svängspannets längd 22 meter. Denna bro blev vid ett tillfälle skadad genom att en bogserbåt försökte påskynda svängandet genom att trycka på svängspannet. Sådan hjälp från båtarna var tydligen inte ovanlig, dock normalt utan negativa effekter för bron.

Hörks kanal - f d svängbro

Svängspannets längd 12 meter. Bron ersattes av fast bro 1908, detta sedan järnvägen påpekat att bron ända sedan trafikstaten aldrig behövt öppnas. [Ahlberg 1923 sid 132]

Korsningar med vägar, spårvägar, linbanor och mekaniska kraftledningar

1904 ville Göteborgs stad bygga en spårväg till slakthuset. BJ var motståndare; man ansåg den plankorsning som krävdes vara "särdeles oläglig" [Ahlberg 1923 s 116]. Så småningom gav BJ med sig sedan man fått "för järnvägstrafiken betryggande villkor" (säkerhetsspår?). Spårvägen tappade emellertid av olika skäl intresset för slakthuslinjen, och även sträckan fram till BJ-korsningen lades snart ner.

Linbana korsar BJ Utöver vägkorsningar fanns korsningar med linbanor: [Ahlberg 1923 sid 118]

 -  Edsvalla, för pappersved
 -  mellan Ludvika och Klenshyttan, malm
 -  Sikfors, malm från Sirsjöberg till Sikfors (korsade BJ på två platser)
 -  Bohus, grus

Innan elektrisk kraftöverföring blev vanlig fanns mekaniska ledningar för kraftöverföring till exempelvis gruvor. Det var en efterföljare till de tidigare stånggångarna. 1877 fick Motala Mek Verkstad tillstånd att föra sådana "konst- och spelledningar" över banan från Hörks älv [Ahlberg 1923 sid 118]




Källor

[Ahlberg 1923] Ahlberg, Vincent:  "Bergslagernas Järnvägsaktiebolag 1872 - 1922. Historik II"

"Tjänstgöringstidtabell nr 102/33 för bantågen å Bergslagernas och Lödöse - Lilla Edets järnvägar gällande från och med den 22 maj 1932", Göteborg 1932 och Bihang n:r 8, gällande fr o m den 15 maj 1931, Göteborg 1931.


BJ-sidan


Startsidan


Sidan uppdaterad den 28 april 2005