Roslagsbanan - signalställverk

I början av 1900-talet installerades mekaniska säkerhetsanläggningar på många platser närmast Stockholm. Ställverken var av vev- eller hävstångstyp. Vid Stockholm Ö fanns ett ställverk av Schaumans tillverkning samt stationsblockering.

På de mer perifert belägna stationerna klarade man sig länge med enbart T-semaforer.

Åkersberga hade huvudsignaler endast för att förregla den rörliga bron. Växlarna var inte förreglade [tdt 1937 sid 22 ff, tdt 1942 sid 14 ff]

Ställarställverk fanns vid Stocksund, infört i två etapper i samband med den automatiska linjeblockeringens utbyggnad.  I Djursholms Ösby tillkom också  ett litet ställarställverk med mekanisk förregling. I övrigt gick Roslagsbanan tidigt in för reläställverk.

Reläställverk

De första reläställverken (knappställverk) togs i bruk 1936 i Vallentuna och Lindholmen. Liknande små anläggningar tillkom senare i Frösunda, Rydbo, Ununge och Täby (1949). Roslags Näsby fick reläställverk i två etapper; 1942 och 1949 [SRJ 1950]. Många andra stationer utrustades också med reläställverk. 


Reläställverket i Vallentuna [Sveriges Järnvägsmuseum]
Ett av de första någorlunda stora reläställverken i Sverige tillkom vid Stockholm Ö 1941.  Även detta var av knappställverkstyp. [Kullenberg 1941]


Manöverapparaten vid Uppsala Ö 1956 [Sveriges Järnvägsmuseum, bild KDAA14904]

Under SJ-tiden byggdes i Vallentuna, Täby (kyrkby), Lindholmen, Viggbyholm, Åkersberga och Rydbo reläställverk av en speciell typ som SJ kallade "ställverk typ SJ F 39/62". 39 indikerade troligen att det handlade om 39 driftsektionen och 62 var väl "årgången"? F stod väl för fjärrstyrbart.

Förreglingslogiken var antagligen uppbyggd som på t ex "Skruv" eller stlv 59, men manövreringen skedde på ett speciellt sätt på F39/62: Nere till vänster på manöver- och indikeringspanelen fanns två lodräta rader med knappar märkta 1 - 8. Dessa knappar användes för att ge order om t ex växelomläggning, begäran av tågväg etc. Medgivande till lokalomläggning av växlar gavs t ex med order 31. Det skulle finnas en fullständig orderlista bredvid manöverapparaten. En order gavs genom att samtidigt trycka in en knapp i vänstra och en i högra kolumnen. Det hela verkar bygga på att man hade samma princip för manövrering oavsett om manövreringen skedde från fjärrblockeringscentralen eller från det lokala ställverket.

Källa: Tidtabellsboken del A, ändringstryck nr 3 fr o m den 1 november 1962, 39 driftsektionen

Liknande ställverk tycks ha funnits i Algutsgården, en kryssväxelstation mellan Alingsås och Vårgårda. Det ställverket kom till i samband med att (Aliingsås) - (Herrljunga) i slutet av 1950-talet förbereddes för fjärrstyrning från Alingsås. CTC-anläggningen blev dock av någon anledning aldrig helt färdigställd

Ett reläställverk av typ 59 fanns vid Åkers Runö mellan 1985 och 2003, och Djursholms Ösby hade ett liknande under ungefär samma tid. I båda fallen ersattes reläställverken av datorställverk typ Microlok II. Ytterligare några "59-liknande" ställverk har funnits.

1993 installerades Integra (numera Siemens) reläställverk av typ Domino 70 i Roslags Näsby, Ormsta och Hägernäs.


Datorställverk

Reläställverket vid Stockholm Ö ersattes 1996 av ett datorställverk typ 85.  Detta ställverk omfattar även Ålkistan och Mörby verkstad, samt linjeblockeringen på sträckan.

Microlok II är ett av Union Switch utvecklat "friförbundet elektroniskt ställverk", baserat på PLC (programmable logic controller). Dokumentation från Ansaldo STS.  Microlok-ställverk levererade av Ansaldo STS (ASTS) har sedan 1999 installerats vid drygt tio av RB stationer. På vissa sträckor styrs även linjeblockeringen av Microlok-ställverken. SL upphandlade 1998 både Microlok-ställverk och tågskyddssystem (ATP) från ASTS

 

Källor

Handlingar i bl a Riksarkivet

Per Forsströms ställverksregister

 

Sidan uppdaterad den 6 juni 2016


Roslagsbanan

Startsidan