Tidtabeller och säkerhetsordning

Den planerade trafiken åskådliggörs tidtabellen. Ofta bytte man tidtabell varje år. Den grafiska tidtabellen visar alla tåg som linjer i ett koordinatsystem med stationer och hållplatser på y-axeln och tiden på x-axeln. Ett annat sätt att presentera tidtabellen var tidtabellsboken (del B). Där fanns för varje tåg en tabell med ankomst- och avgångstider till driftplatserna, uppgifter om vilka signalbilder föraren skulle förvänta sig samt andra säkerhetsrelaterade och praktiska anvisningar.  Tidtabellsboken var optimerad för tågpersonalens behov. En tredje presentationsvy var tågordningen för en viss driftplats. 

Säkerhetsordningen säo var det överordnade styrdokumentet för säkerheten på järnvägen. Säo hade ofta samma grundformat på alla järnvägsföretag, och kom i nya versioner med oftast några decenniers mellanrum. Alla järnvägar tillämpade dock inte senaste versionen.

Säo kompletterades med allmänna bestämmelser, som vanligen var intagna i tidtabellsboken (del A), och med särskilda föreskrifter.  

Grafisk tidtabell 1934, utdrag

Nattrafiken Stockholm - Roslags Näsby

Kl 6 - 12:

Kvällstrafiken på samma sträcka:

Grafisk tidtabell 1947

Stockholm - Rimbo med sidolinjer   vardagar     sön- och helgdagar

Norra linjerna


SJ grafisk tidtabell 1960

RB grafiska tidtabeller

1974 tdt 2 giltig fr o m den 26 augusti

1978 tdt 4 giltig fr o m den 30 januari      måndag - fredag       lördag, sön- och helgdag


Tidtabellsbok del B 1964

Stockholm - Rimbo - Norrtälje / Hallstavik / Uppsala och Österskärslinjen

Djursholmslinjerna

Tidtabellsbok del A - allmänna bestämmelser - 1923

Tidtabellsbok del A - allmänna bestämmelser - 1942

Tidtabellsbok del A - allmänna bestämmelser - 1954

Förklaringar, hastigheter, driftplatser (signalbilder mm)

Undantag mm för Stockholm Ö, Stocksund, Djursholms Ösby, Stockholm Ö - Engelbrektsplan, Stocksund - Långängstorp, Djursholmslinjerna

Vägkorsningar, tågmöteskontroll på obevakad statoin mm

Tjänstgöring vid hållplatser, obevakade driftplatser mm

Enkelspårsdrift å dubbelspår

Från SRJ allmänna bestämmelser

SRJ tidtabellsbok del I 1923 s 7 f:  Hastigheten Dj Ekeby  - Faringe var 60 km/h för ångtåg. Stockholm - Dj Ekeby gällde 55 km/h för ångtåg. För eltåg 40 km/h. Enmansvagn mellan Dj Ösby och Dj Ekeby fick dock bara köra 30 km/h. Nedsättningar fanns bl a vid Stockholm Ö, 10 - 15 km/h vid infarten. Vid Stocksund gällde sth mellan 10 och 25 km/h - 10 km/h dock endast för "elektriska tåg som icke passera st. Vagn kan befinna sig å tågspåret". Troligen avsågs att två tåg kunde tas in på samma spår.  Samma orsak till sth 10 nämns vid infart till Ösby från Svalnäs. 1932 fanns denna begränsning kvar i Ösby men  inte i Stocksund, troligen därför att ny säkerhetsanlägging installerats.

SRJ tidtabellsbok del A gällande fr o m den 22 maj 1937:

Lok nr 27 - 29, ee och 34 fick ej framföras på linjerna Ösby - Eddavägen/Näsbypark och över rörliga bron vid Åkersberga. För denna bro fanns också begränsningar i tillåten last på godsvagnar av olika typer [tdt 1937].

Hastigheten var normalt 60 km/h för ångtåg och 55 km/h för elektriska tåg. [tdt 1937] Undantag var bland annat

Stockholm Ö - Ekeby, ångtåg 55 km/h

Austro-Daimlermotorvagnen nr 103 fick köra 85 km/h, dock gällde nedsättningar bl a i kurvor. Denna vagn fick inte gå till Eddavägen eller Näsbypark.

1942 fick motorvagnar 1104 (Y) och 1105 - 1107 (X) fick köra med 80 km/h [sid 10]. X betyder motorvagn (med explosionsmotor) vilken kan medföra släpvagn. Y var motsvarande men utan släpvagns- möjlighet [sid 7]. Elmotorvagnarna betecknades uppenbarligen inte med X! [tdt 1942]

Hastigheten hade 1942 generellt höjts till 60 km/h [tdt 1942].  

I 1954 års tidtabell gällde i allmänhet 75 km/h för elektriska tåg. För förbränningsmotorvagnarna 1104 - 1107 80 km/h på de flesta sträckor bortom Dj Ösby. Om man hade släpvagn gällde dock 60 km/h. Rälsbuss 1108 - 1109 fick köra 75 km/h bland annat Dj Ösby - Norrtälje. Med släpvagn nedsattes sth till 70 km/h.  Det påpekas också, att på station utan utfarts- eller dvärgsignal framför utfartsväxlarna var sth genom växlarna 40 km/h. 


Rörliga broar fanns vid flera platser, bilden ovan visar rullklaffbron vid Ålkistan. Tillsynes pågår utbyggnad till dubbelspår. Bild från SJ banlära 1916, sid 306

Platser med lystringsmärken

(där föraren skulle ge signal med ångvissla/motsvarande) [tdt 1937 sid 16]

I tabellen finns en kolumn platsens art; i de allra flesta fall handlar det om vägövergångar.

På sträckan Ösby - Ekeby, i riktning mot Stockholm, fanns ett lystringsmärke (exakt placering inte angiven) där platsens art är megafon.  Det finns en anmärkning Signal gives endast av ensam elektrisk motorvagn som saknar "dead men's grip" (sic!). Kan det tänkas att megafonen var det som vid SJ brukade kallas tågankomsttelefon, alltså en mikrofon som fångade upp tågets visselsignal och återgav den i en högtalare på tågexpeditionen? Att endast ensamma motorvagnar utan dödmansgrepp skulle vissla är egendomligt. Kanske var det "lokalvagnen" Ösby - Ekeby som avsågs???  Megafonen nämns i tidtabellsboken 1929 men inte 1924.

Det framgår också att tåg från Näsbypark skulle ge signalen "tåg kommer" två gånger vid infartssignalen till Dj Ösby, även om infartssignalen visade körsignal. Något lystringsmärke fanns inte där.

I 1942 års tidtabell fanns bestämmelserna om "tåg kommer" oavsett signalbild vid Dj Ösby, lystringssignal från ensam vagn utan dödmansgrepp vid megafonen mm inte kvar.

I tillägg nr 11 till tidtabellsboken del I oktober 1923 föreskrivs att signalen tåg kommer vintertid skall ges vid signalpålar före en korsning med timmerväg mellan Rånäs och Knutby. Sådana pålar nämns även i själva tidtabellen; kanske var det en tidig form av lystringsmärken?

Obevakade driftplatser  

[tdt 1937 sid 21]
Ett antal platser hade växlar låsta med kontrollås, men ingen huvudsignal. De fick, enligt beslut från Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vara ständigt obevakade. Det gällde bland annat Experimentalfältet, några platser på Djursholmslinjerna,  och ett antal grusgropsspår och lastplatser på norra delen av SRJ nät. Samtliga platser hade hastighetsnedsättning till 40 km/h, så att föraren kunde observera växelskärmen. Vid Experimentalfältet fordrades dock ingen hastighetsminskning, eftersom växeln både var låst med kontrollås och "så förbunden med den automatiska linjeblockeringen" att blocksignal H2 visade stopp om växeln var omlagd.

Trafikplatssignaturer 1924

Trafikplatssignaturer 1924Källa: Tidtabellsboken del I gällande fr o m den 1 september 1924 sid 14.
 
Efter vissa trafikplatsnamn finns en signatur som uppenbarligen anger vilken trafikplats som är överordnad. Detta gäller främst  obemannade platser. Andra obemannade trafikplatser saknar sådan uppgift. 

Lokalstationen vid Stockholm Ö hade egen signatur!

Eddavägen och Svalnäs var håll- och lastplatser, men vid Svalnäs var lastning och lossning tillåten bara efter särskilt medgivande. Kanske förekom där normalt ingen godstrafik?
         
         Teckenförklaring till signaltabellen i Allmänna bestämmelser 1924

säo

Om övergången till ny säkerhetsordning 1959


Sidan uppdaterad den 31 januari 2021


Roslagsbanan

Startsidan