Spånga - Lövsta och Sundbyberg - Ulvsunda,  signalsäkerhetsanläggningar mm

Växel och T-semafor Dessa linjer ägdes av Stockholms stad men trafikerades av SWB. Båda banorna hade egna taxor, som fördyrade transporterna och medförde att trafik förlorats till lastbilarna. 1936 års järnvägskommitté hade avgränsat bort banorna från sitt uppdrag, med motiveringen att de saknade allmän betydelse. Förstatligandeberedningen konstaterade dock att Spånga - Lövsta hade relativt omfattande trafik. Att driva banan som sjävständigt järnvägsföretag var orimligt. Därför borde sträckan förstatligas - dock endast om Stockholms stad täckte driftunderskottet [PM Ta II sid 1 f]

Efter förstatligande borde man kanske göra "viss sortering" av sopvagnarna före avgång från Tomteboda. Detta skulle minska växlingsarbetet i Hässelby villastad. Tillförseln av vagnar till sopstationen skedde med spel som betjänades av sopstationens egen personal [PM Ta II sid 6]

Godsbanan Sundbybergs norra - Ulvsunda borde enligt förstatligandeberedningen klassas om från "järnväg i vanlig bemärkelse" till sidospår, och SJ ta över trafiken  [PM Ta II sid 2]

En ny övre bangård anlades 1938 med anledning av ny sopförbränningsanläggning, och samtidigt slopades vissa spår vid Hässelby villastad [BOH 1938] .  Sopförbränningsanläggningen i Lövsta togs i bruk i full utsträckning under 1939. Detta medförde en kraftig ökning av soptransporterna [SRB 1939 sid 3].

Bilden med T-semaforen är troligen tagen någon gång under 1920-talet vid Hässelby Villastad, som då ännu hette Riddersvik. AGA-bild från Sveriges Järnvägsmuseum Ängelholm.

Avtal om trafiken på SLJ

SWB och Stockholms stads gatunämnd tecknade den 28 december 1921 ett avtal om trafiken. SWB var ju trafikoperatör medan staden ägde infrastrukturen; numera ett normalt förhållande men på SWB-tiden mindre vanligt.

SWB:s åtagande enligt avtalet:
Stockholms stads åtagande
För lokaltrafik gällde SLJ taxa [§ 7] . 80 % av bruttoinkomsten av den allmänna trafiken skulle tillfalla SWB.  Inkomsten från gräsgrödor (odling längs banvallen?), annonsering, gångbiljetter, tillvaratagna effekter och outlöst gods skulle tillfalla Understödsföreningen SWB nya järnvägsaktiebolags pensions- samt änke- och pupillkassa.


Nedan bangårdsskisser, troligen uppdaterade 1935. Spårlängdsangivelserna snett ovanför stationshuset  (St) vid Hässelby villastad har då korrigerats till 381, 309 respektive 276.   SJK arkiv.

Hässelby villastad och Lövsta



Enligt anteckningar från inspektion 1940 (PM till förstatligandeberedningen, bilaga 4) 2

Plats
Förregling
OK1
Signaler
Vägskydd
Övrigt
Andra källor
Skälby hållplats
Utan sidospår




Pressbyrån säljer biljetter [PM Ta II sid 6]
Smedshagens lastplats
En växel kontrollåsförreglad





Hässelby villastad
Vevapparat
N

Tre vägövergångar sköts från stationen.
Spår (ca en km) till sopstationen vid Lövsta
Fram till 1920 Riddersvik







Ulvsunda station



Två vägövergångar skötas från stationen
"stationshus och godsmagasin kunna eventuellt borttagas"

1 OK = obevakad körning möjlig        N = nej, stationen måste vara bevakad för alla tåg
2  Mina kommentarer/andra källor än förstatliganderapporten återges med kursiv stil

Nedan signaltabell från tjänstgöringstidtabellen 1936. I Smedshagen finns en huvudljussignal i riktning mot Spånga. I Hässelby villastad visas en eller två vingar vid infart. Nattsignalbilden vid en vinge visas med grönt blinkljus. Vid två vingar är båda skenen fasta. Detta arrangemang syftade till att spara gas. Utfarten från Hässelby är en ljussignal.
Signaltabell

Smedshagen låg 1,4 km före Hässelby villastad, och hade egen huvudsignal (signal A) endast i riktning mot Hässelby villastad. I riktning mot Spånga skyddades lastplastväxeln antagligen av den utfartssignal som fanns vid Hässelby villastad. I 1941 års tidtabellsbok har tillkommit en not om att föraren på tåg som stått mer än två minuter vid signal A skall ringa upp tågexpeditören i Hässelby villastad, som kunde ge föraren tillstånd att varsamt köra vidare.     

Sundbyberg - Ulvsunda

För Ulvsundabanan träffades den 5 december 1917 ett avtal mellan Stockholms stads lantegendomsnämnd och SWB. Några punkter i avtalet:


Nedan finns en inskanning från en dessvärre dålig kopia av SWB ritning 6212:911:3 "Säkerhetsanordningar å bandelen Sundbyberg norra - Ulvsunda", SWB dnr 34073, daterad den 9 december 1943 (SJ centralarkiv).

Ca 15 - 16 industrier har egna spår. Vid Ulvsunda finns stationshus och godsmagasin, och nära korsningen med Karlsbodavägen en banvaktstuga. I närheten av Flygtekniska finns en allmän lastkaj, och på båda sidor om växlarna vid denna plats finns skyddsspår för att  hindra  borttappade vagnar att ge sig iväg på längre utflykter. Bispåret som utgår från korsningen med Karlsbodavägen betjänar flera industrier.

Vid alla sidospår finns kontrollåsförreglade spårspärrar för att hindra vagnar att komma ut på huvudspåret. Växlar i huvudspåret är i allmänhet låsta med K1-lås och de samverkande spårspärrarna med K2. Andra  kontrollåstyper som används är K3, K4 och K5.

Mekaniska fällbomsanläggningar med vindspel vid följande korsningar:

V2 korsning mellan Ulvsundavägen och sidospår från bispåret
V4 Norrbyvägen
V5 Johannesfredsvägen vid Ulvsunda station

Spåret till Max Sieverts fabrikstomt tillkom 1938 [BOH]. På bilden nedan syns också det spår till Mariehäll som utgår från Sundbyberg norra och passerar under Ulvsundabanan vid Bällstaån.





Nedan en bangårdsskiss troligen uppdaterad 1935 (SJK arkiv). Intressant är noteringen Spåret är här sammankopplat med spårvägen mittför ett tvärstreck som kanske symboliserar en spårspärr?  Det lär ju till och med ha monterats kontaktledning för att möjliggöra spårvägstrafik mellan Stockholm och Sundbyberg via Ulvsundabanan, även om någon sådan trafik aldrig blev av [Linje 13 sid 7]. Detta spår ser på den nyare planritningen ovan ut att ha kortats avsevärt. Där ser man väl heller inte det spår som grenar av i vänstra delen av skissen nedan, och där förbindelsen med linjen är markerad som bruten. Längangivelsen 250 är överstruken och med blyerts har man gjort noteringen Underhålles icke. Vad kan detta spår ha använts till?



Ulvsunda

[PM Ta II]  Förstatligandeberedningen: "PM angående Stockholm - Västerås - Bergslagens järnvägar", 1940-10-30, upprättat sedan  linjen Tomteboda - Spånga med sidolinjer "berests för sedvanlig undersökning och besiktning". 

[Linje 13]  Svenska Spårvägssällskapet, Stockholmsavdelningen: "Spårvägslinjer i Stockholm: Linje 13 Tegelbacken - Ulvsunda", 1993

Huvudsidan för SWB
 

Startsidan



Sidan uppdaterad den 14 maj 2010