Fjärrblockering på Malmbanan

SJ:s andra fjärrblockeringsinstallation tillkom i slutet av 1950-talet på Malmbanan. Den hårt belastade sträckan Kiruna malmbangård - Vassijaure kunde då fjärrstyras från Kiruna. På delen Abisko - Vassijaure hade man först tänkt avstå från fjärrstyrning. Klimatförhållandena ansågs ge stor risk för driftstörningar, men med växelvärme blev det i realiteten inga stora svårigheter. Stationen Abisko Ö förblev dock länge lokalbevakad eftersom den hade ett ställarställverk som det inte ansågs lönsamt att byta ut. Abisko Ö var ju också en viktig station med stor bemanning av personal för banunderhåll och eldrift.    

Planer på CTC mellan Kiruna och Vassijaure fanns redan på 1940-talet. I anteckningar från en inspektionsresa 1949 [Riksarkivet] nämns

Ericssons signalbolag kontaktades, och utredde hur många trådpar i den nya kabeln som borde reserveras för CTC. Med tanke på det stora antalet indikeringar som skulle orsakas av den täta trafiken behövdes ett trådpar för södra delen (Kiruna - Abisko?) och ett för norra delen. För ordergivning från centralen räckte ett trådpar [skrivelse till Ebr den 2 nov 1949, Riksarkivet]  När Malmbanans fjärrstyrning byggdes tio år senare klarade man sig vad jag kan förstå med ett trådpar för både order och indikeringar.

Ytterligare SJ-dokument från omkring 1950 och framåt:

Några bilder från Sveriges Järnvägsmuseum:

 
Bilderna nedan visar tågtidskrivaren, som på en förtryckt grafisk tidtabell i rullform automatiskt registrerade realtidsinformation med hjälp av spårledningsstyrda pennor. SJ hade mycket problem med dessa tågtidskrivare, och de förtryckta graferna var dyra att framställa.  Att döma av telefonutrustningarnas och tastaturerernas placering på bilderna är de antagligen från olika tillfällen.  


På bilderna syns även tastaturen som används för att välja station och ange vilken order som skall sändas ut.
Nedan ser vi att antal tastaturer och linjetagare har fördubblats, kanske som en förberedelse för fjärrstyrningens utbyggnad till Gällivare: 
  

Ovan ytterligare en bild tagen före 1961; detta år började Kiruna fjärrstyra även linjen till Gällivare, så panelen förlängdes åt höger:  

 

Även arbetsbordet har förlängts
 

Spårplan, tastaturer mm från Kiruna fjb-central finns nu på järnvägsmuséet i Ängelholm:

 

Ovan syns tastaturen. Nedan syns några delar av panelen. Även den norska sträckan kunde övervakas och vid behov manövreras från Kiruna. På motsvarande sätt kunde NSB övervaka och manövrera delen fram till Abisko. Detta motiverades av att det saknades omvägsförbindelse (redundant telekabel för överföring av order och indikeringar) på den sträckan. Manövrering från utlandet användes dock i realiteten troligen aldrig vare síg för NSB eller SJ delar av banan.


Särbestämmelser

1958 var det ovanligt med fjb, så driftsformen reglerades inte i den vanliga Säkerhetsordningen. Det speciella med fjb är ju att ordergivningen till tågen är minimal - man kör enligt den informations som ges av de fasta signalerna. För den första sträckan, Ånge - Bräcke, hade man infört särskilda bestämmelser. Samma upplägg tillämades för sträckan Kiruna - Vassijaure; Särbestämmelser 1958. Där regleras bland annat att småfordon (förutom de allra minsta) skulle ha oisolerade axlar, så att de kortslöt spårledningen. Detta var en åtgärd med hänsyn till banpersonalens säkerhet.  Vissa rälsbussar var förbjudna, förmodligen för att de inte säkert kortslöt spårledningen.

Driftsäkerhet

Fjb-anläggningen hade god driftsäkerhet. En del störningar inträffade förstås; i mitten av 1960-talet stördes fjb vid ett tillfälle av problem med hjälkraften. Tågen fick köra med 30 km/h på hela sträckan Kiruna - Riksgränsen tills man hunnit ordna lokal manövrering av stationerna och sedan åtgärda felen. En brand i ett uthus i Krokvik gjorde att även reläkuren brann upp. Fjärrblockeringen kunde snart kopplas förbi, men linjeblockeringen föll bort mellan Kiruna malmbangård och Rautas, vilket krävde lokal bevakning. Reläställverket förstördes helt och ett nytt ställverk var i funktion först drygt en vecka efter branden. Båda dessa händelser beskrivs i dokument från SJ [Riksarkivet]



CTC


SJ relä-fjb

Startsidan

 

Sidan uppdaterad den 27 september 2016