Skivsignal och ringverk i Malmö

Södra stambanan försåg antagligen redan från början sin station i Malmö med en skivsignal vid infarten. Signalens läge, liksom den närliggande vaktkurens, framgår av en ritning från 1874.

För informationsutbyte mellan stationshuset och signalkarlen vid yttersta växeln kom snart en ringledning som gick att använda i båda riktningarna.

Enligt Statens Jernvägstrafik: Instruktion för tillsyn och begagnande af det för signalering mellan stationshuset och vaktkuren vid yttersta östra spårvexeln i Malmö afsedda ringverket, Stockholm 1875:

Från stationshuset kunde ges föjande signaler:

2 korta ringningar fem minuter innan tåg är klart att avsändas från Malmö

4 korta ringningar när man fått telegrafbesked om att tåg lämnat Arlöv

Signalkarlen vid yttersta växeln svarade med samma antal korta ringningar, under förutsättning att allt var klart för tåget. I annat fall gav signalkarlen en lång stoppsignal. Från stationshuset kunde man också gå en lång signal, för att begära att signalkarlen skulle bibehålla den fasta signalen på "stopp" för att stoppa ett redan avsänt tåg. Tydligen fanns det en fast signal även för utfart (T-semafor?).

Om signalkarlen inte besvarade ringsignal från stationshuset, skulle signalen upprepas. Förblev ringklockan tyst, skulle stationsföreståndaren "skyndsamt efterforska orsaken". Under tiden fick inga tåg avsändas eller släppas in. Om signalkarlen gav stoppsignal skulle stationsföreståndaren "genom ilbud oförtövadt göra sig underrättad om orsaken dertill".

När signalkarlens tjänstgöring för dagen var slut, gavs sex korta ringningar från stationshuset. Efter att ha besvarat dessa fick signalkarlen lämna vaktkuren.

Om ledningen blev obrukbar skulle stationsföreståndaren "genast utfärda nödiga föreskrifter för tågens säkerhet vid in- och utgående å stationen". Det låter som om det fanns visst utrymme för improvisation.

Den 1 oktober 1866 utfärdade Kongl. Styrelsen för Statens jernvägstrafik cirkulär 924, angående signalering mellan stationshuset och vaktkurarne vid östligaste inloppsvexlarne å Malmö bangård. Denna nya instruktion för ringverken skulle gälla från och med den 10 oktober 1886. Det fanns nu två vaktkurar i östra änden av bangården; en för statsbanan och en för Malmö - Billesholms järnväg. Varje kur hade en separat ringverksförbindelse med expeditionslokalen i stationshuset. Om tåg på båda banorna ankom samtidigt skulle stambanans tåg ha företräde. 


 

Malmö

Startsidan



Sidan uppdaterad den 7 maj 2016