STOCKHOLM C

Härtill ritning Siiö nr 8117

4. Signalinrättningar och signalering

Tågrörelser

Hastighetsreglerande körsignalering till tåg sker antingen med huvudljussignaler - företrädesvis på de genomgående tågspåren - eller med dvärgsignaler, som är försedda med grönt sken. I övrigt körsignaleras till tåg med dvärgsignaler, som visar signalbild enligt säo fig 5 b. Körsignaleringen, som städse innehåller hinderfrihetskontroll, är tillförlitlig även vid jordmagnetiska störningar.

Körsignalering i huvudsignal sker till rak tågväg med ett fast grönt sken jämte för signalering med ett blinkande grönt eller vitt sken till nästa huvudsignal i körriktningen. När nästa huvudsignal kan visa körsignal med två eller tre fasta gröna sken, innehåller försignaleringen även ett fast gult sken. Försignalering sker i några fall med fristående försignaler, nämligen till huvudsignalerna 563, 565, 872, 874, 960 och 962. I Södertunneln är på grund av dåliga siktförhållanden förstärkt försignalering anordnad utmed signalsträckorna mellan Björngårdsgatan och S:t Paulsgatan. Extra försignaler, som ger upprepat besked om nästa huvudsignals ställning, är nämligen uppsatta ungefär mitt på sträckorna invid både spår U och spår N samt anordnade för tåg i båda körriktningarna. När försignalering uteblir, t ex på grund av trasig signallampa, ställs den huvudsignal, å vilken för signaleringen skulle ha visats, till stopp.

Vid fristående eller extra försignal ställs i sådant fall den huvudsignal, som står närmast framför försignalen, till stopp.

Till tågväg, som innehåller växelkurva - dit även de "raka" infartstågvägarna från Norrström till spåren 13 och 14 vid Stockholm C personbangård räknas - körsignaleras i huvudsignal med två fasta gröna sken utan åtföljande försignalering.

Till avkortad tågväg sker körsignalering i huvudsignal med tre fasta gröna sken. Avkortade tågvägar är anordnade på spåren 10-13. vid Stockholm C personbangård, spåren 3-9 i Solna och spåren 1-4 i Sundbyberg. Därjämte betraktas infartstågvägarna till säckspåren 1, 2, 4, 5, 7 och 8 vid Stockholm C personbangård som avkortade.

För att orientera lokpersonalen om ställningen hos skiljeväxel 666 vid Tomteboda O, vars tungläge avgör om tåg med jämna nummer på spår U leds mot Uppsalabanan eller mot Västeråsbanan, är ljuspilar införda på två huvudsignaler utmed spår U, nämligen dels på huvudsignal 656 vid Tomteboda Ö, dels på huvudsignal 632 vid södra änden av Karlbergs plattform. Ljuspilarna tänds rakt utåt vänster, när tågväg är låst för rörelse mot Uppsalabanan och rakt utåt höger, när tågväg är låst för rörelse mot Västeråsbanan. I signal 656 tänds pilen med fast vitt sken, som framträder samtidigt med att signalen visar kör med ett fast grönt sken jämte försignalering till nästa huvudsignal. I signal 632 tänds pilen med blinkande vitt sken, som framträder samtidigt med att signalen visar kör med ett fast grönt sken jämte ett blinkande vitt sken.

När huvudsignal för infart till bangårds område är kompletterad med inunder huvudsignalen placerad dvärgsignal, finns möjlighet att visa signalbild enligt säo fig 5 b eller 5 c på dvärgsignalen, trots att huvudsignalen av någon orsak, t ex fordon i tågvägen, ej kan ställas till kör.

Signalering med grönt sken i dvärgsignal sker i regel med det gröna skenet placerat snett ned till vänster enligt säo fig 5 f. I några fall visas dock det gröna skenet rakt ned enligt säo fig 5 e, nämligen för de raka tågvägarna dels på spår N i Solna, dvärgsignal 837, dele på spåren U och N i Sundbyberg, dvärgsignalerna 932, 934, 941 och 943. Det gröna skenet kan vara fast eller blinkande. Fast grönt sken snett ned till vänster visas, när nästa huvudsignal i körriktningen visar kör signal med ett eller två fasta gröna sken eller när nästa i körriktningen förekommande dvärgsignal med grönt sken visar körsignal, som innehåller ett fast eller blinkande grönt sken. Fast grönt sken rakt ned visas, när nästa huvudsignal i körriktningen visar körsignal med ett fast grönt sken.

I Hammarbytunnelns norra del är på grund av dåliga siktförhållanden en för tåg med jämna nummer gällande grön lykta uppsatt, vilken tänds med fast sken, när dvärgsignal 262 vid norra tunnelmynningen visar kör med grönt sken, som alltid är fast.

Växlingsrörelser

Signalering till växlingsrörelse sker med dvärgsignaler, som visar signalbild enligt säo fig 5 b, 5 c eller 5 d. Signalbilderna visas oberoende av ställningen hos nästa dvärgsignal i körriktningen, även om avståndet till denna signal är kort. Vid signalbild enligt sä; fig 5 b är spåret även vid jordmagnetiska störningar fritt från fordon fram till signalsträckans slutpunkt. Slutpunkten utgörs av dvärgsignal, spårspärrsignal, S-märke eller tavla med text "Gräns för växling". Vid signalbild enligt säo fig 5 c finns i regel fordon i eller i farlig närhet av spåret. Vid signalbild enligt säo fig 5 d kan fordon finnas i eller i farlig närhet av spåret, varjämte vissa växlar kan vara frigivna för lokal omläggning.

Avgång

Avgångssignalering till sådana tåg, som har särskild tågbefälhavare sker i regel medelst A-signaler enligt säo fig 11a och 11b. Signalerna, som manövreras av tågbefälhavaren, är vid Stockholm C personbangård anordnade för avgång söderut från spåren 10-18 och norrut från spåren 1, 2, 4, 5, 7, 8 och 10-18. Signalen avgång kan här ej ges, förrän växlar och signaler är rätt lagda resp ställda för tågs utfart från respektive spår. A-signalerna släcks automatiskt av framgående tåg. A-signaler är även anordnade för avgångs signalering till uppehållståg vid plattformarna i Stockholm S, Karlberg, Solna och Sundbyberg. Dessa A-signaler släcks automatiskt efter en tid av ca en halv minut.

När grönt sken visas i huvudsignal eller dvärgsignal, utgör detta samtidigt signal till avgång till sådana tåg,som ej har någon särskild tågbefälhavare.

Back

Signalering för backning av tåg sker vid godsbangården i Stockholm med backsignaler - B-signaler -, som visar en blinkande gul bokstav B med betydelsen back. I signalerna, som manövreras av växlingspersonal, kan även tändas ett fast rött sken med betydelsen stopp. Signalerna gäller för backning mellan godsbangården och utdragsspåret och vice versa. Signalen back kan ej ges, förrän växlar och signaler är rätt lagda resp ställda för backning. B-signalerna släcks automatiskt av backande tåg.

Stopplyktor

Stoppsignalering enligt säo § 8:10 a och 10 c, sker med stopplyktor på godsbangårdarna i Stockholm S, vid uppställningsspåren C, D och E vid Stockholm C, vid spåren 3-5 i Solna samt vid utfartsspåren från driftbangården i Hagalund. Signalering med stopplyktor enligt säo § 8:10 b sker i slutpunkten av alla avkortade tågvägar, dock ej i slutet på dem å säckspåren vid Stockholm C personbangård. Stoppsignalering vid rörlig bro enligt säo § 8:10 c sker med stopplyktor å ömse sidor om lyftspannet på Årstabron.

Bromsprov

Bromsprovning av tåg sker vid godstågspåren 2 och 3 i Stockholm S samt vid spåren 1 och 7-9 i Sundbyberg medelst bromsprovssignaler enligt säo fig 13 a och 13 b. Signalerna är uppsatta i norra änden av spår 3 i Stockholm S och i östra änden av spår 1 i Sundbyberg.

Vid spåren 1, 2, 4, 5, 7, 8 och 10-18 vid Stockholm C personbangård sker bromsprovning medelst akustiska signaler, som är uppsatta i änden av plattformarna. Signalering sker genom en lång, en kort och en lång ringsignal med betydelsen bromsa och genom en lång och en kort ringsignal med betydelsen lossa.

Nästa avsnitt

Innehållsförteckning

Sidan om reläställverk av Cst-typ

Startsidan

Sidan uppdaterad den 10 november 2006