Angeredsbanans signalsystem

Det var redan från början klart att banan måste utrustas med ett signalsystem för att reglera trafiken på enkelspår och i tunneln. Och på en snabbspårväg var det bra om växlar ute på linjen var förreglade med signalerna, så att man inte behövde sakta in onödigt mycket. Göteborgs Spårvägar hade ingen större erfarenhet av signalsäkerhetsanläggningar och linjeblockering. På den sträcka där även Säröbanan körde under några år i början av 1960-talet fanns signalsäkerhetsanläggningar på tre platser, men ingen linjeblockering.   
 
Antagligen anlitade man en konsult för att utforma kravspecifikation för Angeredsbanans signalsystem. Hur upphandlingen gick till har inte gått att kartlägga; många handlingar från den tiden har försvunnit. Uppdraget att leverera gick i varje fall till SATT, som hade levererat signalsystem till bland annat metrosystemen i Milano, Stockholm och Oslo och till LKAB. 

Hur det var tänkt att fungera beskrivs i ett GS-dokument från 1970

1977 - 1978 försågs banan med ett nytt signalsystem från LM Ericsson. Detta system fungerade bra. På GS var man dock uppenbarligen rädda för att tåg kunde tänkas köra ut på enkelspår trots signal i stopp. Därför ville man komplettera med automatisk hastighetsövervakning och tågstopp, trots att Vägverket inte ställde krav på något sådant system. GS utvecklade själva ett ATC-system och monterade utrustning längs banan och på vagnarna. Dock visade det sig sedan att systemet inte blev godkänt av Vägverket. Istället kompletterades huvudsignaler före utfart mot enkelspår med ett extra rött sken. Extraskenet blinkade när signalen visade stopp, den ordinarie röda lampan lyste samtidigt med fast sken


Signalinstruktion 1973

Signalsäkerhetsanläggningar Polhemsplatsen - Hjällbo enligt ritning från 1969


Angeredsbanan

Startsidan

 

Sidan uppdaterad den 1 juni 2014