Långedragslinjen - stationer och hållplatser

Stadsgränsen, från 1945 Kungssten

Ovan syns ASEA:s förslag, med mötesspår, utdragsspår, stationshus (?) och T-semafor. Mötesspåret skulle, liksom vid andra stationer, få 85 meters fri längd. Oklart om det faktiskt byggda spårarrangemanget såg ut exakt som ritningen ovan. .




Ovan och till höger:  ASEA:s "Förslag till banvaktstugor för elektriska järnvägen Göteborg - Långedrag", ritningsbeteckning  4:10:05, som mycket väl kan vara datum då ritningen framställdes.  Trots pluralformen banvaktstugor var det nog bara vid Stadsgränsen som en separat banvaktstuga faktiskt byggdes.

Hållplatsbyggnaden såg ut exakt som den som föreslogs för Hinsholmens hållplats

Från början tycks det endast ha funnits mötesspår, möjligen med ett utdragsspår ungefär som på ritningen ovan. Efter dubbelspårsbygget började varannan tur på linje 3 att 1917 gå till gränsen, och vände med hjälp av övergångsväxlar. Ett sidospår med växel i varje ände fanns söder om banan. 1924 konstaterade GS, att anordningarna var otillräckliga. Så länge "sammanbyggda vagnar" (ledvagnar, "två rum och kök") användes i den ordinarie trafiken till Stadsgränsen hade man olägenheter endast med extravagnar (som antagligen hade motorvagn + släpvagn). I samband med leverans av stora släpvagnar fanns det emellertid risk att de sammanbyggda vagnarna skulle flyttas till annan linje, och då skulle "betydande svårigheter uppstå vid ifrågavarande station" - en slinga behövdes! [skrivelse till GS styrelse den 10 november 1924]


Banvaktstugan.  GS-bild i Göteborgs region- och stadsarkiv

1925 byttes det gamla hållplatsskjulet mot en ny väntpaviljong kombinerad med kiosk. Samma år tillkom den första av de hittills tre generationerna av vändslinga. Slingbygget medförde också, att 128 meter vignolräls byttes mot rännräls.

1928 började en bussägare köra anslutande trafik till Rud via Grimmeredsvägen. Midsommarafton 1930 hissades alla flaggor i Önnered, för då fick denna lantliga idyll för första gången en någorlunda direkt vägförbindelse mot Göteborg. Bussturerna förlängdes från Rud  till Önnered via den nya vägen.  1936 fick även Fiskebäck bussförbindelse från Stadsgränsen via Grimmeredsvägen. 

Bilden nedan togs i januari 1936. Då höll man på att bygga en ny slinga, som syns ungefär mitt i bilden. Den befintliga slingan, med två spårvagnståg, syns ovanför den blivande. Omedelbart till höger om befinliga slinga, och ovanför den blivande, ligger Långedragslinjens banvaktstuga. Den första slingan låg ivägen för den nya Älvsborgsvägen, alltså nuvarande Torgny Segerstedtsgatan [Bild från 1434 Ahlén, Göteborgs region- och stadsarkiv]


Nya slingan togs i bruk i mars 1926. Då flyttades väntpaviljongen närmare själva stadsgränsen, och hamnade på andra sidan av banvaktsstugan. 1937 eller senare revs banvaktstugan, som på senare tid var bostad för GS banmästare.  Det är oklart när banvakterna avveckades och ersattes med banarbetare som tjänstgjorde över hela spårvägsnätet.  GS skrev den 1 november 1937 till Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen att man hade för avsikt att riva stugan, som var i dåligt skick. Något behov av tjänstebostad fanns inte längre, banmästaren hade gått i pension en månad tidigare [VoV dnr J 1577 1937] 

1945 införlivades Västra Frölunda med Göteborg, och hållplatsen kunde inte gärna längre heta Stadsgränsen. Det nya namnet Kungssten infördes 1946 men lär dock sedan lång tid tillbaka ha förekommit som beteckning både på en lokal sten och på dess omgivningar. Beslut om namnändring togs av Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 16 november 1945 [Riksarkivet].  Av bilaga till beslutet framgår att Älvsborgs kommunalförening redan 1944 hade börjat agera för att ändra namnet Stadsgränsen. Även Ekebäck som namn på området söder om stationen ville föreningen få bort; Ekebäck hade oförtjänt fått dåligt rykte, och detta skulle bli bättre om stadsdelen istället kallades Ekehöjd. Något som inte fick gehör i stadsfullmäktige. Och numera ser nog ingen det ganska centralt belägna villaområdet som "Västra Frölunda slumkvarter".  

Området väster om stationen var  fram till 1960-talet i ännu större omfattning än nu ett lokalt affärscentrum. Befolkningen i närområdet fortsatte för övrigt att benämna platsen Gränsen under flera decennier efter stadsgränsens utflyttning.



Ovan: Vagn 209 lämnar Kungssten på väg västerut, augusti 1948. Vagnen skymmer det nya stationshuset, som låg till höger om cykelparkeringen. I bakgrunden till höger syns den viadukt som anslöt Karl Johansgatan till Torgny Segerstedtsgatan. Bild från gamla Handelstidningens arkiv

Stickspåret och övergångsväxlarna försvann troligen omkring 1960.

I slutet av 1960-talet byggdes anslutningar till Älvsborgsbron, som öppnats några år tidigare. Hösten 1969 var linje nio indragen under cirka en månad i samband med att en ny krokig sträcka med små kurvradier byggdes genom den nya biltrafikapparaten. Vid Kungssten blev det en ny slinga, cirka 200 meter längre västerut. I samband med detta fick Kungssten åter ett stickspår. 

Långedragslinjen

Startsidan

 

Sidan uppdaterad den 10 maj 2014