SJH 325.1 Signalteknisk handbok          Gäller fr o m 1.4.1968


Texten nedan är inskannad och OCR-behandlad. Felaktigheter kan undantagsvis ha uppstått i samband med detta.  Figurer som utgörs av fotografier är med hänsyn till det enkla trycket inte inskannade.
Fjb.systemet
Manövrering
Anordningar på fjb-station
Signaltelefonsystem
   

Kapitel VII  Fjärrblockering

Allmänt

Med den vid SJ införda benämningen fjärrblockering (fjb) avses anordningar genom vilka fordonsrörelserna på en bansträcka kan ledas och övervakas från en central (fjärrställverket) utan medverkan av personal på de underställda stationerna. Början och slutet på en sådan bansträcka markeras av skyltar, fig 191. Uttrycket fjärrblockering härleds från de två begreppen fjärrstyrning och linjeblockering.

Fig 191   Skyltar vid fjärrblockerings början och slut

Med fjärrstyrning avses manövrering från fjärrställverket av underställda stationers säkerhetsanläggningar, vilket sker genom att manövrer (egentligen manöverorder) utsänds, som påverkar dessa. Tågens gång regleras enbart genom de besked, som signalerna ger, och säkerhetsanläggningarna måste därför vara så fullständiga, att tågväg är helt tryggad, när körsignal visas.

Genom att fjärrstyrningen kompletteras med automatisk linjeblockering säkerställs även tågens gång på linjen mellan stationerna.

Vidare måste säkerhetsanordningar vid vägkorsningar vara utförda för automatisk funktion.

I fjärrställverket kan man på en indikeringspanel, fig 192 -194 avläsa tillståndet i stationernas säkerhetsanläggningar samt pågående tågrörelser m m. Den i fjärrställverket tjänstgörande tågklareraren (fjärrtågklareraren) kan således överblicka trafik situationen på hela fjb-sträckan och vid behov flytta möten och förbigångar till lämpliga stationer. Härigenom kan tågföringen förbättras och linjens trafikkapacitet ökas.

Tågens gång kan även följas på en tågtidsskrivare, fig 195, vilken automatiskt registrerar tågrörelserna i form av en grafisk tidtabell.

Ställverket kan kompletteras med en utrustning för tågslagsmarkering, som gör det möjligt att på indikeringspanelen registrera vilka slags tåg (snälltåg, persontåg etc) som finns på linjen. Dessa anordningar har emellertid t v icke införts vid SJ.

Vid fel på indikeringssystemet kan felaktiga indikeringar komma att visas i fjärrställverket. Detta inverkar emellertid ej på trafiksäkerheten. Denna ligger nämligen på fjb-sträckor liksom på andra bansträckor helt i de lokala säkerhetsanläggningarna resp i linjeblockeringen, medan fjärrstyrningen såsom av det föregående framgår utgör ett manöversystem, genom vilket de lokala ställverksmanövrerna överflyttas till fjärrställverket. Härigenom bortfaller behovet av tkl på stationerna, och personalen i övrigt kan reduceras till vad som erfordras för allmänhetens service. Denna personalbesparing medför för SJ en betydande ekonomisk vinst.

På linjer med elektrisk drift men utan fjb manövreras stationernas frånskiljare i kontaktledningssystemet av stationernas personal på order från driftcentralen. På fjb-linjer har emellertid bortfallet av stationspersonal nödvändiggjort fjärrstyrning även av dessa frånskiljare, vilket å andra sidan medfört fördelen av snabbare utförda manövrer.

För att trafiken vid fel och störningar skall kunna avvecklas utan alltför stora förseningar ställs på fjb-linjer stora krav på telefonsystemet. Ett helt nytt sådant har därför utarbetats för dessa linjer. Å andra sidan ger fjb-systemets indikeringar stora möjligheter att lokalisera fel, varigenom avhjälpandet av dessa underlättas.

Trafiken på fjb-linjer sker under former, som i flera avseenden avviker från de eljest vanliga. Som en följd härav erfordras för dessa linjer åtskilliga undantag från och tillägg till Säo bestämmelser. Dessa är samlade i ett tillägg till Säo benämnt  "Särskilda säkerhetsföreskrifter för bansträckor med fjärrblockering" (SFJ 010.l).

Bl a gäller enligt dessa föreskrifter att småfordon (A- och B-fordon) icke skall vara isolerade (jfr sid 68). Enär emellertid tillförlitlig kortslutning av spårledningarna ej alltid kan påräknas, skall vid färd med dessa fordon vissa säkerhetsåtgärder vara vidtagna. Bl a skall blocksignalerna vid stationsgränserna bakom och framför fordonet vara spärrade i stoppställning så länge fordonet befinner sig på stationssträckan.

Fig 192   Fjb-central Göteborg 1966

Fig 193   Fjb-central Gävle 1966

Fig 194   Detalj av fig 193

Fig 195   Tågtidskrivare

Fig 196    Knappsats (Tastatur)



FJB-SYSTEMETS UPPBYGGNAD OCH FUNKTION

Det vid SJ använda fjb-systemet benämns i sitt nuvarande utförande typ JZA 1102. Fig 197 visar hur en fjb-anläggning enligt detta system i princip är uppbyggd.

Anläggningen innehåller en manöverdel och en indikeringsdel. Såväl manövrer som indikeringar överförs på en och samma tvåtrådiga ledning. Upp till åtta så utrustade ledningar kan anslutas till systemet.

Manöverdelen består för varje ledning av en sändare MS i fjärrställverket och en mottagare MM på varje ansluten station. Till varje manöversändare kan anslutas högst 32 stationer. Används flera sändare (och ledningar) kan man ansluta 64 stationer till systemet. En sändare kan skicka 64 olika manövrer. Avståndet till den längst bort belägna stationen kan få uppgå till c:a 200 km, om ledningen består av kabeltrådar av vanligen använda dimensioner.

Indikeringsdelen består för varje ledning av en mottagare IM i fjärrställverket och en sändare IS på varje station. Till indikeringsmottagaren kan anslutas 32 stationer (sändare) och varje sådan kan sända 98 olika indikeringar.

Order om manöver (manöversändning) ges med en knappsats (tastatur), fig 196. Denna innehåller åtta knappar märkta med siffrorna 1-8 samt tre knappar märkta S, i och R. Dessutom finns fyra knappar för tågslagsmarkering, vilka dock f n ej används.

Varje ansluten station erhåller ett tvåsiffrigt stationsnummer. Likaså har varje manöver ett tvåsiffrigt nummer. Dessa är ordnade efter ett visst system för att lätt kunna hållas i minnet.

Vid utsändning av en manöver slås fyra siffror in på tastaturen. De två första utgör stationens nummer och de två sista manöverns nummer. Att rätta siffror slagits in kontrolleras på indikeringspanelen (se nedan).

Därefter intrycks verkställighetsknappen S, varigenom manöversändaren startar. I denna omvandlas de inslagna siffrorna till en serie korta strömimpulser av positiv eller negativ polaritet, vilka sänds ut på ledningen.

Innan knappen S tryckts in kan en inslagen manöver återkallas, vilket sker genom intryckning av knappen A.

Manövermottagning. De utsända impulserna utväljer i första hand den station, som skall mottaga manöverordern. Manövermottagaren på denna station påverkar därefter de reläer i säkerhetsanläggningen, genom vilka manövern skall verkställas.

Vid utsändningen av en manöver beläggs ledningen under en tid av c:a 0,6 sekunder.

Indikering. Säkerhetsanläggningens yttre enheter kontrolleras av reläer, som är attraherade eller fallna beroende på enheternas lägen (växlar i + eller -, signaler i stopp eller kör etc). Varje förändring som inträffar (genom manöver eller på annat sätt) registreras i stationens indikeringssändare. Vissa förändringar rapporteras av denna omedelbart till fjärrställverket (partiell indikering), medan andra lagras till dess man från fjärrställverket genom en särskild manöver begär indikering av samtliga enheters lägen i säkerhetsanläggningen (total indikering).

Utsändning av en manöver är förhindrad när indikering pågår och vice versa. Manövern resp indikeringen lagras i sådana fall till dess linjen blir ledig. Vid köbildning sänds manövrar och indikeringar växelvis.

En indikering belägger ledningen c:a 1,4 sekunder. Sänds flera indikeringar i följd från en och samma station blir dock tiden per indikering väsentligt kortare. Samtliga 98 indikeringar sänds på c:a 7 sekunder.

Från indikeringsmottagaren i fjärrställverket överförs indikeringarna till indikeringspanelen där de framträder som lysande ljusöppningar, siffror och bokstäver. Sker indikeringsöverföringen icke korrekt, utlöses larm i fjärrställverket och indikeringsmottagaren blockeras. Blockeringen upphävs genom tryckning av knappen R på tastaturen.

Indikeringspanelen består dels av spårplaner, en för varje ansluten station, dels av tablåer, som är gemensamma för alla stationerna, och på vilka visas

1) totalindikering,
2) pågående manöver- och indikeringssändningar m m,
3) läget av stationernas frånskiljare m m.

Panel för fjärrstyrd station, fig 198

Spårplanen på denna panel visar normalt endast sådana indikeringar, som erfordras för dirigering av tågrörelserna. Till förtydligande av denna ytterst förenklade spårplan visas på fig 200 placeringen av stationens signaler, gränserna för spårledningarna m m. De indikeringar, som kan visas, framgår av nedanstående tabell. Såsom där anges framträder vissa indikeringar ("manöverindikeringar") med blinkande sken. Dessa överförs från tastaturen direkt till panelen för att man därigenom skall kunna kontrollera att rätta siffror slagits in. De försvinner, när manövern går ut, men återkommer med fast sken, när manövern utförts.

Fig 199 visar en stationspanel av tidigare utförande. På denna panel visas även läget av stationens kontaktledningsfrånskiljare.

Indikeringar på stationspanel fig 198

a    spärrlampa, röd. Lyser, när linjen är spärrad, vilket innebär att körsignal ej kan ges för infart på linjen.

b    körriktningslampa, vit. Lyser då linjeblockeringen är inställd för körning i pilens riktning.

c    utfartssignaler (i verkligheten placerade vid utfartstågvägarnas början), grön. Lyser med blinkande sken, när order om utfartstågväg slagits in på tastaturen, slocknar när ordern går ut, återkommer med fast sken när såväl utfarts- som linjeinfartssignal visar kör, slocknar när tåget passerar utfartssignalen.

d    infartssignal, grön. Tänds och släcks i analogi med c.

e    spårledning, röd. Lyser med fast sken när spårledningen (blocksträckan närmast stationen) är belagd.

f     spårledning (från infartssignalen genom växeln till utfartssignalerna), röd. Lyser med fast sken, när spårledningen är belagd.

g    tågvägslåsning, vit. Lyser med blinkande sken när order om tågväg in eller ut slagits in. Släcks när manövern går ut. Lyser med fast sken, när tågvägen är låst. Släcks när tågvägen utlöses.

h     körriktningslampa, röd. Lyser med fast sken då tåg inkommit på tågspåret efter att först ha passerat den vänstra infartssignalen, vilken skall ha visat körsignal. Släcks då spårledningen blir fri.

i     körriktningslampa, röd. Fungerar som lampa h för tåg från höger.

h,i båda lamporna lyser, när fordon, för vilka tågväg ej lagts, inkommer på tågspåret, ävensom när vid genomgångsdrift tåg inkommer på tågspåret, oavsett riktningen.

k     spärrlampa, röd. Lyser då motsvarande tågspår är spärrat för infart.

n     stationslampa, vit. Lyser då stationsnumret slagits in på tastaturen. Släcks, när manövern går ut.

1,2 reserv

M    magasinering, grön. Lyser med fast sken, när tågväg, genomgångsdrift eller lokalomläggning är magasinerad.

S    stationsmanöver, vit. Lyser med fast sken när stationens säkerhetsanläggning kan manövreras frän ställverket på platsen.

G    genomgångsdrift, vit. Lyser då genomgångsdrift är ställd.

L    Lokalomläggning av växlar, vit. Lyser då växlarna kan läggas om lokalt.

T    totalindikering, vit. Lyser då totalindikering pågår från stationen.

IB    indikeringsblockering, röd. Lyser då order om indikeringsblockering slagits in på tastaturen. Övriga indikeringslampor för stationen är då släckta. Blockeringen upphävs (blockeringslampan slocknar) genom utsändande av order om partiell indikering.

F     fellampa, röd. Lyser då fel eller störning uppstått på stationen. Felets art avläses på tablån för totalindikering, fig 201, efter order om totalindikering.

Al      stationsautomat, vit. Lyser när stationsautomat är inkopplad för möten.

A2    stationsautomat, vit. Lyser när stationsautomaten är inkopplad för förbigångar.

A1A2   båda lamporna lyser när stationsautomat är inkopplad för automatdrift.

Panel för totalindikering, fig 201

Lamporna på denna panel är normalt släckta, men tänds när man genom en särskild order begär totalindikering från någon station.

Följande indikeringar visas vid totalindikering:

r     stopplampa för uppspår, röd. Lyser då linjeinfart visar stopp.

s    stopplampa för uppspår, röd. Lyser då infartssignal till stationen visar stopp.

t,u   motsvarande lampor för nedspår eller enkelspår.

v    indikeringslampor för växellägen, vita. Lysande + eller - anger läget av första, andra eller tredje växeln, räknat från stationens mitt.

S    stopplampa, röd. Lyser då stationens vippställare "Alla signaler" (sid   ) fällts till läget "stopp".

K    låsning av enbart lokalt omläggbara växlar, röd. Lyser när växlarna _ej_ är låsta.

N    nödutlösning, röd. Lyser när nödutlösning pågår.

H    handvev för växlar, röd. Lyser när veven ej är inlåst.

B    vägkorsningsanläggning, röd. Lyser när vägtrafiken varit spärrad mer än 10 min.

E    reservkraft, röd. Lyser när reservkraft är inkopplad.

L    batteriladdning, röd. Lyser vid laddningsavbrott. (Används vanligen ej).

V    växelvärme, röd. Lyser när order om växelvärme utsänts.

1-16  Indikeringar för kontaktledningsfrånskiljare, vita.

Vissa siffror anger läget av frånskiljare, andra siffror anger vissa fel.

Panel för indikering av pågående manöver- och indikeringssändningar, fig 202.

Dessa indikeringar visas av utrymmesskäl ofta på panelen för en gränsstation. (Sådan panel kan även visa tågvägar till och från den fjärrstyrda linjen, men dessa tågvägar manövreras ej från fjb-centralen). Följande indikeringar visas:

Ul    lyser med fast sken när indikeringssändning pågår från station vars nummer (11-28) lyser. Är skenen blinkande anger detta att indikeringen är felaktig.

UM    lyser när sändning pågår av manöver vars nummer förut visats i den inramade rutan ("sifferindikatorn").

1, 2, T, IB, F avser samma indikeringar som på stationspanel.

Panel för indikering av frånskiljare, fig 203  [I tidigare utföra fjb-anläggningar visas dessa indikeringar på respektive stationspaneler, fig 199]

Denna panel är uppdelad i stationsfält med stationernas namn och nummer.

A, Zl, Z3   betecknar frånskiljare i kontaktledningssystemet, jfr fig 199 och 206,

BL1, BL2   betecknar frånskiljare i hjälpkraftledningen, jfr fig 199 och 206

Grön lampa ovanför anger att frånskiljare är tillslagen, röd lampa nedanför att den är frånslagen.

Lamporna är normalt släckta, men kan tändas med en omkastare vid fjtkl plats.

N   lyser vid nödfrånkoppling av kontaktledningen,

ÖA   (på vissa stationer) lyser vid överström (kortslutning av kontaktledningen),

KS   (på vissa stationer) lyser när zongränsbrytare är frånslagen,

IN, UN   (på vissa stationer) lyser när zongränsbrytares nödstopputrustning är till-kopplad, resp frånkopplad.

Lamporna IN och UN är normalt släckta, men kan tändas med ovannämnda omkastare vid fjtkl plats.

I tablån för totalindikeringar, fig 201, lyser siffrorna 1 och 3 vid vissa fel i reläutrustningen för manövrering av ovanstående frånskiljare.


MANÖVRERING AV FJÄRRSTÄLLVERKET

Från fjärrställverket kan följande manövrer beordras:

1)   omläggning av enstaka växel, medgivande till lokalmanövrering av växlar och spårspärrar, återtagning av medgivandet, till- och frånkoppling av växelvärme,
2)   spärrning och frigivning av blocksignaler, spärrning och frigivning av körsignal till visst spår, alla signaler till stopp och till kör,
3)   in- och urkoppling av stationsautomat, in- och urkoppling av genomgångsdrift,
4)   vändning av linjeblockeringens körriktning,
5)   total indikering,  indikeringsblockering, återtagning härav, vilket i båda fallen sker genom order om partiell indikering,
6)   läggning av in- och utfartstågvägar,
7)   till- och frånslagning av frånskiljare, nödfrånkoppling av kontaktledning, frigivning av nödstopps- och överströmsindikering.

Vid läggning av tågvägar förfares enligt följande.

Om man exempelvis vill lägga en tågväg benämnd "infart på längsta sidotågväg, A-ände" på station nr 32, inslås på tastaturen siffrorna 3213. När man slagit stationsnumret tänds stationslampan (n på fig 198) på panelen för denna station (för kontroll av att rätt stationsnummer slagits). Då man slår de två andra siffrorna (13) lyser dessa i sifferindikatorn på tablån fig 202 (kontroll av manövernumret). Samtidigt indikkeras tågvägen på stationspanelen, fig 198, där lampan d lyser med grönt och lampan g med vitt blinksken. När startknappen S inslås, släcks stationslampan och siffrorna i sifferindikatorn, och då manövern gått ut släcks lamporna d och g. När tågvägen blivit låst och infartssignalen visar körsignal, tänds sistnämnda lampor ånyo, nu med fast sken. Lampan UM (fig 202) är tänd medan utsändningen av manövern pågår, och lampan UI samt stationsnumret på samma tablå är tända medan indikeringsmottagningen pågår.

På stationspanelen indikeras det ankommande tågets läge med rött, fast sken i de normalt släckta spårledningslamporna e och f. Tågvägen utlöses (nämnda lampor slocknar), när tåget i sin helhet kommit in på tågspåret. Lampan g lyser emellertid till dess föraren genom stoppanmälan rapporterat att tåget stannat. [Tågväg för ett mötande tåg kan ej läggas förrän denna stoppanmälan verkställts.]   Lampan h lyser så länge tåget står kvar på tågspåret. Dess läge till vänster på spårplanen anger att tåget kommit in från vänster (A-änden).

Om fordon kommit in utan att tågväg blivit ställd samt vid genomgångsdrift lyser båda lamporna h och i.

Vid enstaka möte eller förbigång på en station kan man, sedan tågvägen lagts för det första tåget, omedelbart sända manövern för tågvägen för det andra tåget. Denna manöver magasineras då och kommer automatiskt till utförande, när den första tågvägen blivit utlöst, och föraren gjort stoppanmälan. Magasineringen indikeras av bokstaven M på stationspanelen (fig 198).

Om tågmöte eller förbigång icke skall äga rum på en station, kan man automatisera tågpassagen där genom manövern "genomgångsdrift". Därigenom läggs huvudtågvägen varefter in- och utfartssignalerna visar körsignal för den körriktning, för vilken linjeblockeringen är inställd. Tågvägen utlöses icke av passerande tåg, utan fungerar som en blocksträcka i linjeblockeringen. Vid genomgångsdrift skall sidotåg-vägar vara fria från fordon, eller ock skall (på linjen Kra-Vj) där uppställda fordon vara förstängda med" en särskild låsanordning.

Fjtkl arbete kan emellertid underlättas ytterligare. Detta sker med tillhjälp av s k stationsautomater. En stationsautomat ingår i utrustningen på varje station. Genom olika manövrer kan i denna magasineras "enstaka möte", "enstaka förbigång" eller "automatdrift".

"Enstaka möte" indikeras på stationspanelen, fig 198, av bokstaven Al och "enstaka förbigång" av bokstaven A2. I båda fallen läggs automatiskt sidotågväg för det först ankommande tåget, och sedan detta inkommit, huvudtågvägen för det andra tåget. Sedan båda tågen lämnat stationsområdet, kopplas automatiken ned.

"Automatdrift" indikeras med båda bokstäverna Al och A2. Vid automatdrift ombesörjer stationsautomaten flera möten eller förbigångar efter varandra. Skall tågmöte eller förbigång icke äga rum, ställer automaten genomfartstågväg på huvudspåret, förutsatt att linjen är fri till nästa station och att ingen utfartstågväg är lagd där för tåg i motsatt riktning.

Manövrering av frånskiljare och strömbrytare i kontakt- och hjälpkraftledningarna utföres av fjtkl på order från driftcentral, dit även indikeringar av dessa rapporteras, allt enligt föreskrifter i SJF nr 511.

ANORDNINGAR PÅ FJÄRRSTYRDA STATIONER

Säkerhetsanläggningarna manövreras med reläställverk, vilka i huvudsak är utförda så som tidigare beskrivits. Vissa avvikelser förekommer emellertid.

Reläutrustningen för säkerhetsanläggningen inryms i ett särskilt relähus, vanligen placerat i närheten av stationshuset, fig 204. I relähuset finns även utrustning för manövrering av stationens frånskiljare m m för kontaktledningssystemet.

Såväl säkerhetsanläggning som frånskiljare manövreras normalt från fjärrställverket. De kan emellertid också kopplas om för lokal manövrering ("stationsmanövrering"). För detta ändamål finns i relähuset en i ett särskilt rum uppsatt manövertavla. Fig 205, 206, visar en sådan för en station på enkelspårig bana. Den består av en större del för säkerhetsanläggningen och en mindre del för frånskiljarna.

Omkoppling av säkerhetsanläggningen till stationsmanövrering sker genom uppläsning av kontrollåset K15p till läget "manöverställare fria" samt omställning nedåt av en vippställare till läget "stationsmanöver", varigenom en vit kontrollampa nedanför ställaren tänds.

Spårplanslamporna, som normalt är släckta, tänds genom omställning av en annan vippställare nedåt.

Signaltelefonerna kopplas om till tågx.

Därefter kan manövrering ske med övriga vippställare, som alla är återfjädrande. Manövreringen sker nämligen i dessa ställverk med strömimpulser, och vippställarna hålls därför omställda endast tills en lampa ovanför tänts.

Centralt omläggbara växlars indikeringslampor är släckta under omläggning och när växel blir uppkör eller vevas om.

Växlar och spårspärrar, som är endast lokalt omläggbara, är normalt låsta. De friges genom omställning av en för alla gemensam ställare betecknad "Lokalomläggning av växlar". Genom samma manöver lämnas också medgivande till lokal omläggning av centralt omläggbara växlar.

Frigivningen återtas genom att ställaren "Alla signaler" fälls till läget "stopp" och samtidigt ställaren "Nödutlösning av tågvägslåsning" uppåt. Central växelomläggning är därefter fördröjd c:a 1 minut.

Tågvägar läggs liksom i tidigare beskrivna reläställverk genom omställning i tågets körriktning av två vippställare den ena i det spår, från vilket tåget kommer och den andra i det spår, dit tåget skall gå. När tågvägen är låst, tänds gröna tågvägspilar i spåret. Tågvägsställarna kan släppas, när lampan "Magasinering" tänts.

Körsignal visas automatiskt, förutsatt att infartstågväg är hinderfri fram till stationsgränsen bortom tågvägens slutpunkt, samt att utfartstågväg är hinderfri till stationsgränsen och att blocksignalen där visar körsignal. Körsignal kan återtas genom att ställaren "Alla signaler" fälls till läget "stopp". Är tågvägen låst, kan ny körsignal ges genom att ställaren fälls till läget "kör".

Tågvägslåsning upphävs automatiskt
Har endast infartstågväg lagts, kan dock tågväg för mötande tåg ej läggas förrän ställaren "stoppanmälan" ställts om. Detta skall göras när tåget stannat.

När station är fjärrstyrd, skall denna stoppanmälan ges av föraren genom intryckning av en knapp. Knappar för detta ändamål finns uppsatta på stations- och relähus samt vid sådana platser på bangården, där lok vanligen befinner sig, när tåg stannat.

För att föraren skall veta att tåget kommit in hinderfritt i aktern, är lampor uppsatta i stolparna, vid de yttersta växlarna. När infartstågväg är lagd lyser lampan vid utfartsväxeln med fast (tidigare blinkande) vitt sken. Lampan slocknar när tåget kommit in hinderfritt.

Vid nödutlösning av tågväg fälls ställaren "Alla signaler" till stopp och samtidigt ställaren "Nödutlösning av tågvägslåsning" uppåt. När lamporna ovanför ställarna efter en minut slocknar, är tågvägen utlöst.

När tågväg är låst, kan nya tågvägar läggas. De blir därvid magasinerade, vilket indikeras av lampan "Magasinering". Magasineringen kan upphävas genom att ställaren "Alla signaler" först fälls uppåt mot "stopp" och därefter nedåt mot "kör".

Genomgångsdrift kan även ställas vid stationsmanövrering, förutsatt att linjeblockeringen är i bruk. Ställaren "genomgångsdrift" ställs uppåt, tills lampan "magasinering" tänts. Genomgångsdrift kan ställas även om fjärrstyrningen är ur bruk. Den återtas genom nödutlösning.

Om såväl fjärrstyrningen som linjeblockeringen är ur bruk, kan stationen dock lämnas obevakad för tåg. Man ställer då genomgångsdrift och låser därefter upp låset K14p till läget "Obev". Infartssignalerna visar då körsignal, men utfartssignalerna stopp. När bevakningen skall återtas vrids nyckeln K14p till läget "Bev" varefter nödutlöses.

Linjeblockeringens körriktning indikeras med grönt sken i de pilformade ljusöppningarna "in" och "ut". Körriktningen vänds automatiskt, om den är riktad mot en station från vilken utfartstågväg lagts, förutsatt att lampan "linjen fri" lyser. Är däremot tåg på väg mot stationen, vänds körriktningen först när tåget kommit in.

Blocksignal vid stationsgräns kan spärras i stopp genom att ställaren "Spärrning av blocksignal" fälls uppåt. Spärrningen upphävs genom att ställaren fälls nedåt.

Skyddsanordningar vid vägkorsningar fungerar automatiskt för tåg. Automatiken kopplas in, när tågväg ställs. Genom beroenden med huvudsignalerna säkerställs att varningssignalering pågått tillräckligt lång tid och att bommar hunnit fällas, innan tåget hunnit fram till vägkorsningen. Om tåg stannat framför vägkorsning, som ligger framför utfartssignalen, så upphör varningssignaleringen (bommar lyfts) vid stoppanmälan. Vägskyddsanordningen träder ånyo i funktion, när utfartssignalen ställs till kör.

Vägskyddsanordningar kan även startas manuellt med hjälp av strömbrytare vid korsningen och i vissa fall även vid stationshuset.

Beträffande skyddsanordningar vid plattformsövergångar se sid 229.

På manövertavlan för frånskiljare finns två kontaktlås för fjärr- resp lokalmanövrering.

Kontrollamporna är normalt släckta, och kan tändas med en omkastare. Till- och frånslagning av frånskiljare sker med vippställare, som ställs om uppåt eller nedåt. Frånskiljarnas placering anges på ett förenklat kopplingsschema.

På tavlan finns även en knapp för nödfrånkoppling av kontaktledningen.

Frånskiljare och strömbrytare kan även manövreras med handvev direkt på motormanöver-donen .

Fig 204    Relähus på fjb-station
Fig 205    Manövertavla på fjb-station

Ovan och nedan:  Fig 206  Manövertavla på fjb-station.  

SIGNALTELEFONSYSTEM

Signaltelefonsystemet på nyare fjb-linjer är uppbyggt för s k decentraliserat val. Fjtkl har företrädesrätt till linjen. Hans telefonapparat anropas med ett ensiffrigt nummer, medan övriga telefonapparater anropas med tresiffriga nummer. Telefonapparater finns vid blocksignalerna på linjen, vid de fjärrstyrda stationernas signaler för infart och för utfart från sidotågväg samt i lokalerna för stationsmanövrering (tågx).

Om tåg stannat framför huvudsignal i stoppställning, skall föraren anropa fjtkl, för att av honom få besked om tågets vidareförande. Fjtkl anropas från samtliga signaltelefoner med siffran 0. Så snart fjtkl svarat, skall den anropande uppge var han befinner sig, telefonnummer m m. Fjtkl:s mikrofon bortkopplas efter några sekunder, och han kan därefter endast höra men ej tala till den anropande, förrän motringning har skett. Genom motringning får fjtkl kontroll på att den anropande befinner sig på uppgiven plats. Från signaltelefon kan man anropa annan station genom att slå dess tresiffriga nummer. I detta fall är samtalstiden begränsad till några minuter.

Om siffertagning ej påbörjas inom c:a 15 sekunder efter det mikrotelefonen lyfts, eller om denna pålagts slarvigt efter samtal, inträffar larm hos fjtkl. Denne kan då göra linjen ledig genom att slå siffran 0 sedan mikrotelefonen lyfts, och därefter lägga på denna, när summerton erhållits. Den apparat, som orsakat larmet, blir då bortkopplad från linjen till dess mikrotelefonen åter lagts på.

Signaltelefonerna vid fjärrstyrda stationers in- och utfartssignaler är normalt kopplade till linjen, så att man därifrån kan anropa t ex fjtkl. Om emellertid tkl tjänstgör på stationen (t ex vid fel på fjb eller linjeblockeringen) kopplas signal-telefonerna till stationens tågx genom omställning av en vippställare på manövertavlan, fig 206. En förare får sålunda vid anrop från en av stationens signaltelefoner förbindelse med stationens tkl i stället för med fjtkl.

Här beskrivet signaltelefonsystem är hittills infört på fjb-linjerna Göteborg - Ängelholm - Malmö och Uppsala - Gävle - Ockelbo
 
På tidigare byggda fjb-linjer är signaltelefonsystemet anordnat för s k centraliserat val. I detta system saknas fingerskiva på de telefonapparater, som är uppsatta på linjen. Fingerskiva finns endast på fjärrtågklarerarens telefonapparat.

Från signaltelefon på linjen sker anrop till fjtkl genom att handmikrotelefonen avlyfts. Är linjen ledig hörs påringningston (eljest upptagetton) och anrop sker. När fjtkl svarar, skall den anropande genast uppge var han befinner sig, apparatens tresiffriga nummer m m. Därefter skall handmikrotelefonen läggas på och motringning avvaktas .

Fjärrstyrda stationers signaltelefoner kan även i detta system kopplas om till stationernas tågx, när tkl tjänstgör här. Detta sker med en omkastare på manövertavlan med vilken en apparat utan fingerskiva kopplas till signaltelefonerna.

Signaltelefonsystem för centraliserat val är infört på fjb-linjerna Luleå - Vassijaure och Ljusdal - Vännäs.





CTC

Startsidan

 

Sidan uppdaterad den 30 december 2006