Järnvägsstationer i Malmö
1856 öppnades statsbanan Malmö - Lund. Bangården i Malmö
var av mycket begränsad utsträckning. Det fanns en banhall med tre
spår. Norr om bangården fanns ett lokstall och en mindre reparationsverkstad.
Strax öster om stationshuset låg godsmagasinet [Malmö C 1934
sid 10 f]
Den återgivna bangårdsplanen från 1856 visar, att förbindelserna
mellan spåren till stor del ordnats med vagnsvändskivor och traverser.
Detta var vanligt vid de första banorna. Senare gick man över till
att använda växlar i betydligt större omfattning.
Utsnitt ur ritning över stationshuset och den ursprungliga banhallen,
1885.
1874 tillkom Malmö - Ystad Järnväg, med station väster
om statsbanestationen. De två bangårdarna förenades med ett
spår på bro över kanalen.
Fram till 1885 utökades bangården avsevärt, liksom lokstall,
verkstad, godsmagasin och stationshus. Hamnspår, som nåddes via
vändskivor, hade lagts utmed inre hamnen.
Översiktsplan som visar situationen några år
in på 1930-talet, efter att SJ verkstad flyttat till Östervärn
och godsspåret mellan Kontinentalbanan och godsbangården blivit
klart.
De röda linjerna symboliserar statliga
järnvägar, de svarta är privatbanor. De enskilda järnvägarna
till Simrishamn via Staffanstorp och till Genarp anslöt till SJ-bangården,
övriga privatbanor hade sin slutstation vid Malmö V, några
hundra meter väster om centralstationen.
1880 - 1900
På 1880- och 1890-talen kom ytterligare järnvägar till
Malmö, och
SJ-stationens anläggningar utökades. Ett nytt stationshus för
ankommande persontrafik togs i bruk 1891. Det var placerat vinkelrätt
mot det gamla, som fick koncentrera sig på avgående trafik. Samtidigt
tillkom en ny banhall över de fyra plattformsspåren. [Malmö
C 1934 sid 13]. Ritningen visar banhallen och stationshuset för avgående
trafik år 1900.
Nedan syns västra delen av SJ-bangården år 1900. Verkstäder
och lokstallar ligger inklämda mellan person- och godsspåren.
Ytterligare ett lokstall finns till höger om verkstaden. Den enkelspåriga
hästspårvägen ger förbindelse till ångfärjestationen
(senare benämnd Malmö F). Förbindelsespåret till
den privata Malmö Västra går via Järnvägsbron i
bildens nedre vänstra hörn, korsande både järnvägs-
och spårvägsspår. Bland annat kring inre hamnen finns
fortfarande många vagnsvändskivor.
1909 - 1911 gjordes en grundlig omläggning av spårsystemet. Detta
sågs dock som något av en provisorisk åtgärd; större
ändringar förväntades bli nödvändiga inom en nära
framtid, men då måste lokstation och verkstad först flyttas
från sin olämpliga plats mitt i spårsystemet. De nya
lokstallar som tillkom omkring 1910 byggdes av trä med tanke på
att de troligen snart skulle flyttas. [Malmö C 1934 sid 16].
1912 kom ett förslag till nya bangårdsanordningar [Malmö
C 1934 sid 17 f]. Huvuddragen var:
- Fyra spår mellan Malmö och Arlöv
- Kontinentalbanan flyttas till högt läge
- SJ:s verkstäder flyttas ut till Östervärn
- Lokstallarna som fanns på olika platser på SJ-bangården
ersätts med ett nytt lokstation längre ut.
- De enskilda järnvägarna till Ystad, Trelleborg och Limhamn
ansluts till Kontinentalbanan och förs in till statsbanestationen
Förslaget var tänkt att genomföras i etapper i mån
av behov.
Bilden torde vara tagen från det
nya ställverket som togs i bruk 1925, och visar utsikten österut
mot den numera rivna gatuviadukten.
Det är gott om dvärgsignaler
och flera ljusutfartssignaler syns, men i vänstra delen av bilden står
fortfarande en semafor.
[Malmö C 1934 sid 26]
Ombyggnad klar 1924
Fram till 1924 genomfördes bland annat [Malmö C 1934 s 21
f]
- Ny godsbangård
- Godstågsspår från Kontinentalbanan till godsbangården
- Ny banhall för sju tågspår
- Längre tågspår på personbangården
Det hade funnits förslag om att avstå från banhall, men
detta väckte "mycket starkt missnöje från Malmö stads
sida" [Malmö C 1934 s 29]. Staden menade att den gamla hallen enligt
avtalet skulle behållas. En kompromiss var då att bygga en ny
och rymligare hall. Mellan banhallen och stamplattformen (nuvarande
stora hallen) lämnades ett mellanrum så att ankommande tåg
kunde stanna med sitt rykande lok utanför hallen. Till varje personplattform
fanns en täckt gång. I samband med dessa passager fanns plattformsspärrar,
som slopades på 1970-talet.
Plattformsspärr och det område
där loken kunde bolma utan negativa effekter för passagerare och
halltak [Malmö C 1934 sid 31]
|
Nedan: Restauranten
flyttade till nuvarande lokaler. Här syns I och II kl matsal [Malmö
C 1934 sid 29] 
|
Ritningen nedan visar stamplattform, plattformsspärrar
mm år 1925
Det ursprungliga stationshuset fick till huvuduppgift att betjäna
de enskilda järnvägarna och lokaltågen på stambanan.
Denna del av stationen kom senare att banämnas Lokalstationen, numera Pågatågsstationen, En mindre
väntsal med biljettexpedition fanns i detta hus, liksom den kungliga
väntsalen, som faktiskt bara var obetydligt mindre än allmänhetens
väntsal.
Ritningen nedan, från 1925, visar
överst personplattform D. Tågexpeditionen ligger vid denna plattform.
Dessutom finns tågklarerarkurar på plattformarna A, B, C och
E. Den sistnämnda syns i ritningens högra kant.
Nya banhallen [Malmö C 1934 sid 31]
I Statens Järnvägsbyggnaders berättelse för 1923 beskriver arbetschefen N. Pålsson Ombyggnaden av Malmö personstation. Där nämns även att stationen försetts med centraluranläggning och "automatiska tågutropare" (skyltar som visade i vilka riktningar tåg snart skulle avgå).
Kvarstående problem
Den gamla verkstaden var otillräcklig för nutidens rullande materiel.
Reparationer måste ske utomhus eller på avlägsna verkstäder.
Verkstaden låg inklämd mellan bangårdsspår och
kunde inte utvidgas. I avtalet mellan SJ och Malmö stad ingick dock att
SJ fick disponera ett område vid Bulltofta invid Kontinentalbanan. Där
byggdes en ny verkstad.
Bangårdsanordningarna var otillräckliga, men kunde utökas
efter verkstadens flyttning. Ett nytt elloksanpassat lokstall började
byggas 1932.
Ritningen nedan är från 1933.
Vid en jämförelse med ritningen från år 1900
finner man bland annat att
- nya hamnspår tillkommit i norr
- verkstad och lokstall försvunnit
- personbangården utvidgats
- en del vagnvändskivor ersatts av växlar
- hästspårvägen ersatts av elektrisk spårväg
med slinga runt varmbadhuset
Från Centralplan går ett spårvägsspår
via grindar in på området mellan lokalstationen och Östra
hamnkanalen. Spåret kom till 1914 som uppställningsspår för extralinjen X1 till Baltiska utställningen.
Denna linje gick i trafik mellan den 15 maj och den 5 oktober 1914. 1915 - 1920
nyttjades spåret, och sannolikt ytterligare ett parallellgående spår, för uppställning
av vagnar på linje 4, som då hade sin slutstation vid Centralstationen. Det kan
också tänkas att paketgodsspårvagnen mellan Centralstationen och Limhamn använde
spåret 1916 - 1930.
Man ser också att spårvägen till Ångfärjestationen hade ett antal korsningar med
järnvägsspår.
Bilden nedan är troligen tagen på 1930-talet, och visar ångfärjestationen till vänster
och spårvägsslingan till höger [Sveriges Järnvägsmuseum]
Spårplaner mm från SJ-skriften Malmö centralstation. Dess historiska utveckling
och ombyggnad under åren 1913 - 1933
Spårplan Malmö C
1856
1885 1900
1912
1925
1935
Malmö C stationshus
1925
Karta över Malmö och dess järnvägsnät
1867
1904
1932
Malmö-karta 1853
Källor
[Malmö C 1934] Statens Järnvägar: "Malmö centralstation.
Dess historiska utveckling och ombyggnad under åren 1913 - 1933", Stockholm
1934. Illustrationerna är, där annat ej anges, hämtade från
denna skrift.
Malmö
Startsidan
Sidan uppdaterad den 30 oktober 2017