Wien: Stadtbahn

Stadtbahn var ett järnvägssystem för lokal persontrafik, ursprungligen med ångdrift. På 1920-talet elektrifierades huvuddelen av Stadtbahn-systemet, och började trafikeras med tåg bestående av tvåaxliga vagnar. Dessa vagnar kunde även köra på spårvägens spår, och under ett antal år fanns en linje som var genomgående mellan Stadtbahn och spårväg.

Mellan 1954 och 1962 korgades vagnarna om, och fick typbeteckningana N1 och n2. Det är sådana vagnar som syns på nedanstående bilder från 1978:

Stationshus:

Från 1970-talet har huvuddelen av Stadtbahn-sträckorna inlemmats i Wiens nya U-Bahnsystem, och trafikeras nu med konventionella metrotåg matade från strömskena:

Plattformarna har blivit högre, och tågen har gått över till högertrafik.

Den tangentiella Gürtellinjen blev aldrig ombyggd till full metrostandard, utan kopplades ihop med en förortsspårväg och trafikeras under benämningen U6 av tåg bestående av ledspårvagnar.

 

1978 eller tidigare gav trafikföretaget ut fjärde upplagan av en Lehrbehelf för trafikpersonal på Stadtbahn. Sidorna 13 - 25 behandlar signalsystemet. Signalfel tas upp på sidorna 84 - 88, och från sidan 88 och framåt kan man läsa om åtgärder när trafikanter får elektriska stötar, brand uppstår, tåget spårar ur och föraren blir opasslig (tågvakten ber då föraren på efterföljande tåg ta över körningen). På sidan 76 beskrivs vad som gäller om tåget blir stående mellan stationer och behöver utrymmas, exempelvis i en tunnel. Vaxfacklor kan då delas ut till uniformerade personer och till civilpersoner som verkar pålitliga. Alla marscherar sedan - med tågvakten, också försedd med vaxfackla, i täten - till närmaste station. Barn och de som har svårt att gå kan dock stanna kvar i tåget.  

 

 

Startsidan

 

Sidan uppdaterad den 21 augusti 2022