Signalföreskrifter

enligt Statens Järnvägars författningssamling, särtryck nr 2,

Säkerhetsordning (säo)

att gälla fr o m den 1 november 1941

Kommentarerna nedan är avsedda att förklara vissa skillnader mot dagens säkerhetsordning


Fig 4a och fig 5 (grönt blinkljus) är varsamhetssignal som visar att efterföljande fast signalinrättning visar stopp

Fig 6 visar en ljusförsignal som även kunde visa rött sken (fast eller blinkande), vilket främst användes när det fanns en lastplats eller vägskyddsanläggning mellan försignalen och infartssignalen. Numera används ofta en yttre infartssignal i sådana situationer.   

Fig 7, grönt blinkljus och därunder fast gult sken från sidotågvägslykta: Infart skall ske till sidotågväg

Fig 8 visar en infartssignal med särskilda försignalsken för utfartssignalen (vitt eller grönt blinkande sken längst ner)



Spårspärrlyktor användes både i förbindelse med spårspärrar och i på andra platser där det fanns behov att stoppa alla slags rörelser. Signalbild enligt figur 9a, 10 och 11a betydde stopp både för tåg, växlingsrörelser, vagnuttagningar och småfordon.


Grön bansignaltavla angav att tillfällig hastighetsnedsättning gällde t ex därför att linjen var "i försvagat skick" [säo § 28]

Huvudsignalen enligt figur 21 var en strålkastarsignal (färgväxlarsignal) som främst användes vid automatisk linjeblockering. 





Påstigningsmärket var en föregångare till dagens påstigningstavla, som har röd rand.


Lystringsmärket enligt figur 40a motsvarar dagens ljudsignaltavla, fig 40b visar ett lystringsmärke där signalen "tåg kommer" skulle ges upprepade gånger, men bara vid dålig sikt, t ex på grund av dimma eller snöyra.

Orienteringsmärke enligt figur 44a användes före driftplats utan huvudsignal. Användes dock normalt inte vid rälsbusshållplatser. Fig 44c visar orienteringsmärke för hastighetsnedsättning med mer än 40 km/h jämfört med linjens största tillåtna hastighet.

Skredvarningsmärket angav att det fanns anordningar som automatiskt gjorde kontaktledningen spänningslös vid skred eller sättningar i banvallen. 

Den runda märktavlan på signalen i fig 45a anger att det är en signal som endast fungerar automatiskt. Sådana dvärgsignaler användes bl a för högerspårskörning vid automatisk linjeblockering. 



Startsidan

Sidan uppdaterad den 29 december 2006