Kartan ovan visar bergbanan (Funicular Railway) upp till den fullskaliga fyr som ställts ut i Johanneberg. Man ser även linbanan till Liseberg (Aerial Cable Railway to Fair Ground). Bergbanan användes enbart under utställningssommaren. Linbanan fick vara kvar även 1924, och tanken var att driva trafik ett tag även den sommaren. Dock oklart om detta genomfördes. Linbanebocken på berget vid Liseberg togs bort 1925.
Ovan syns linbanan och fyren. Fyren revs efter utställningens slut, men själva fyrmekanismen såldes och kom till användning vid en "riktig" fyr. Till höger en skiss på hur man tänkte sig linbanans passage över Södra Vägen. I verkligheten fick linbanekorgarna ett annat och mer futuristiskt utseende. Just över Södra Vägen inträffade ett missöde under linbanans montering - linorna kom ett tag att hamna så lågt att spårvägstrafiken hindrades. Spårvägsdirektören sände genast ett ilsket telegram till utställningens kansli. Linbanan upplevdes kanske som lite våghalsig. Myndigheterna krävde speciella ordningsföreskrifter, där det bl a framgick att passagerarna inte fick "för nöjes skull sätta vagnen i svängning". Den chalmersprofessor som utsetts till officiell besiktningsman tyckte dock i sin rapport att linbanekorgarnas tidvis kraftiga gungningar bara var en extra fördel på en "nöjesbana"! |
|
Bilden ovan är från sid 55 i Nordströms bok Ropeways utgiven 1944, Korgens futuristiska utformning och de dubbla bär- och draglinorna framgår.
Ovan visas en planritning för linbanan. Liseberg till höger, utställningen till vänster. Det mesta tyder på att man byggde enligt den sträckning som är markerad med dubbla linjer. Drivmaskineriet låg i så fall strax söder om slutstationen inne på utställningsområdet. Det finns även en alternativ, nordligare, sträckning. Den är inritad med en svag streckad röd linje.
Linbanebilder finns hos Göteborgs Stadsmuseum
