Köpmannebro

Bangård, impregneringsverk och en del bebyggelse låg/ligger på en ö, Långön. Det har antagligen aldrig funnits bilväg till stationen.

Norrut går järnvägen från Långön till en annan ö, Vibergsön. Mellan dessa öar finns en svängbro för Dalslands kanal. Kanalen öppnades före järnvägen, så svängbro har funnits på platsen under banans hela existens. Den nuvarande bron ersatte en uttjänt svängbro i början av 2000-talet. Vid bron finns även en gångpassage.

Norr om Vibergsön når banan Lindön via det igenfyllda Kosundet. Vid norra änden av Lindön finns så en bro som ger förbindelse med fastlandet.  Ursprungligen fanns även här en svängbro, eftersom sundet användes av fraktskutor som trafikerade Köpmannebro. Även till Upperud, cirka tio kilometer längre upp i sjösystemet, kunde skutorna komma om strömförhållandena var gynnsamma. Bron behövde emellertid inte öppnas särskilt ofta; de flesta fartyg tog den säkrare vägen via kanalbron. Efter kanske tjugo år ersattes svängbron av fast bro.  

Söderut förbinds ön med land genom en utfyllnad.

Nedan finns en mycket dålig inskanning av en del av BJ ritning nr 241.39.6a (SJK arkiv). Ritningen är odaterad, men andra ritningar i samma bunt är daterade 1915. På grund av ritningens storlek har jag tvingats kopiera ritningen i förminskad skala före inskanningen,  därav den dåliga kvaliteten (och ritningen i SJK arkiv är förstås inte originalet utan en svag ljuskopia!).

Denna ritning skiljer sig ganska mycket från stationsskissen över Köpmannebro, bland annat saknas flera växlar på skissen. Skissen är säkerligen gjord senare, antagligen hade växlar och vissa spår då tagits bort, kanske på grund av att Köpmannebro fick minskad betydelse efter att DVVJ öppnats och kanske tagit över delar av den godstrafik som tidigare gick med kanalbåt till BJ vid Köpmannebro?

  Ritning, kanske från cirka 1915?

Infarterna från Göteborg respektive Falun finns inte med på den inskannade delen av ritningen, men de skiljer sig inte från utseendet enligt stationsskissen. Tvåvingade infartssignaler.  Det som på stationsskissen är betecknat som stationshus är den lilla byggnaden mellan spåren ovanför 11 på ritningen ovan.  Enligt ritningen är det en källare (troligen jordkällare för förvaring av mat). Vid okänd tidpunkt ordnades stationshus vid platsen för byggnad 11. I varje fall på 1950-talet låg stationshuset där. Gamla stationshuset gjordes om till två tjänstebostäder för stationspersonal. 

Cirkeln mellan spåren, till höger om källaren och ovanför siffran 4, är vattentornet. 

Byggnader mm på ritningen:

1   Stationshus
2   Godsmagasin
3   Avträde (alltså toalett)
4   Vattentorn
9   Banvaktsstuga
10  Uthus
11  Källare
Stlv  Ställverk

Bryggor och magasin betecknade med romerska siffror

I  (syns ej ovan, men ligger mellan 2 och II)   Ångbåtsbrygga
II  Båtbrygga
III (nära svängbron) Impregn. lastbrygga. Ett impregneringsverk låg invid spåret, och ett 3 - 5 hektar stort område är fortfarande täckt av impregnerad bark och saknar växtlighet.
IV  Magasin tillhörande Håfreström och Upperud (antagligen för omlastning mellan järnväg och kanalbåt).      


Ställverk

Ett hävstångsställverk i separat byggnad ersattes 1937 av vevapparat. Troligen slopades den mekaniska anläggningen omkring 1962, när den anläggning med motorväxlar som syns på ritningarna enligt länkarna nedan togs i bruk.  Det fanns en enkel centralapparat placerad nära stationshuset. 1973 ersattes anläggningen av ett reläställverk typ SJ 59, detta som förberedelse för fjärrblockering.

Signalritning norra änden 1962
Signalritning södra änden 1962

Ritning illuminerad spårplan 1962

Tack till

Ritningarna från 1962 kommer från Ebrsi arkivhandlingar i Sveriges Järnvägsmuseum.  

Uppgifter om ställlverk från Per Forsströms ställverksregister

GDG-sidan

Startsidan

Sidan uppdaterad den 1 februari 2009