Bergslagernas Järnvägar - banan
Inledningsvis hade de flesta linjestationer en längd av bortåt
600 meter mellan de yttersta växelspetsarna. Senare förlängdes
bangårdarna till 600 - 700 meters hinderfri spårlängd [Ahlberg
1923 sid 136]
1907 - 1908 tillkom dubbelspår på
sträckorna Göteborg B:s - Olskroken och Borlänge - Domnarvet.
I båda fallen användes det ena spåret för växlingståg
och det andra för trafiktåg, så någon egentlig dubbelspårstrafik
förekom inte. [Ahlberg 1923 sid 114]
Ett antal kurvor rätades ut
redan omkring 1920, men fortfarande fanns kurvor med liten radie. En mycket
besvärande kurva vara Örnäskurvan mellan Älvängen
och Alvhem. Tillsammans med den närbelägna svängbron
vid Skepplanda blev det en sträcka på 3 km med låg sth.
[Ahlberg 1923 sid 113] Vid Örnäsberget
fanns en tillfällig signalplats med anledning av linjeomläggning.
I bruk från och med den 22 maj 1932 [tillägg nr 1 till bihang
nr 8]. Antagligen handlade det om kurvrätning.
Svängbroar
1922 fanns sju svängbroar [Ahlberg 1923 sid 120 ff ]:
Daglösensundet
Daglösensundet [Ahlberg 1923 sid
121 fig 18]
Svängspannets längd 32 meter
Slottsbrosundet
Slottsbrosundet [Ahlberg 1923,
sid 130 fig 28] Svängspannets längd 28 meter.
Skadades och sidoförsköts 1917 av en pråm. Bron blev dock
återförd och provisoriskt reparerad under natten.
Byälven
Svängspannets längd 30 meter
Dalslands kanal
Svängspannets längd 30 meter
Trollhätte kanal
Svängspannets längd 31 meter. Påseglades och skadades
1884, kanalbolaget påpekade då att bron borde vara så kraftig,
att den vid påsegling inte riskerade att störta ner i kanalen
och hindra båttrafiken. En märklig inställning tyckte BJ.
Bron hade sedan blivit påseglad flera gånger, dock utan att
skadas.
Skepplandaån
Svängspannets längd 22 meter
Säveån
Svängspannets längd var 22 meter. Denna bro blev vid ett tillfälle
skadad då en bogserbåt försökte påskynda svängandet
genom att trycka på svängspannet. Sådan hjälp
från båtarna var tydligen inte ovanlig, dock normalt utan negativa
effekter för bron.
Ett
nytt svängspann tillverkades av Karlstads Mek. Verkstad 1926, oklart om utbytet berodde på skada orsakad av båt eller kanske att man ville öka tillåtet axeltryck. Denna bro blev dock inte långvarig; ersattes med fast bro cirka 1938, detta efter att banan höjts upp. Svängspannet fick ett nytt liv som länkvändskiva i Grythyttan. En sådan skiva vilar inte enbart på sin pivot, utan består av två halvor som bärs upp i båda ändar; av pivot respektive hjul som löper på en ringformad räl. Grythyttan behövde en längre vändskiva eftersom elektrifieringen av södra delen av banan gjort det möjligt att flytta kraftigare (och längre) lok till de ännu ångdrivna sträckorna.
Hörks kanal - f d svängbro
Svängspannets längd 12 meter. Bron ersattes av fast bro 1908,
detta sedan järnvägen påpekat att bron alltsedan trafikstarten
aldrig behövt öppnas. [Ahlberg 1923 sid 132]
Korsningar med vägar, spårvägar, linbanor och mekaniska
kraftledningar
1904 ville Göteborgs stad bygga en spårväg till slakthuset. BJ
var motståndare; man ansåg den plankorsning som krävdes
vara "särdeles oläglig" [Ahlberg 1923 s 116]. Så småningom
gav BJ med sig sedan man fått "för järnvägstrafiken
betryggande villkor" (säkerhetsspår?). Spårvägen tappade
emellertid av olika skäl intresset för slakthuslinjen, och även
sträckan fram till BJ-korsningen lades snart ner.
Utöver vägkorsningar fanns korsningar med linbanor: [Ahlberg 1923 sid 118]
- Edsvalla, för pappersved
- mellan Ludvika och Klenshyttan, malm
- Sikfors, malm från Sirsjöberg till Sikfors (korsade
BJ på två platser)
- Bohus, grus
Innan elektrisk kraftöverföring blev vanlig fanns mekaniska trådledningar för kraftöverföring
till exempelvis gruvor. Det var en efterföljare till de tidigare stånggångarna.
1877 fick Motala Mek Verkstad tillstånd att föra sådana
"konst- och spelledningar" över banan från Hörks älv
[Ahlberg 1923 sid 118]
Källor
[Ahlberg 1923] Ahlberg, Vincent: "Bergslagernas Järnvägsaktiebolag
1872 - 1922. Historik II"
"Tjänstgöringstidtabell nr 102/33 för bantågen
å Bergslagernas och Lödöse - Lilla Edets järnvägar
gällande från och med den 22 maj 1932", Göteborg 1932
och Bihang n:r 8, gällande fr o m den 15 maj 1931, Göteborg
1931.
Osterman, A: "Ombyggnad av svängbro till länkvändskiva" i Meddelanden från S E J I F nr 186 1941 sid 44 - 48
BJ-sidan
Startsidan
Sidan
uppdaterad den 8 juni 2022