Bergslagernas Järnvägar - telekommunikationer
Telegraf och telefon under de första femtio åren
[Ahlberg 1923 sid 167 - 170]
Telegraf
1875 - 1876 byggdes en första linje Falun - Filipstad - Göteborg.
Den gick delvis på telegrafverkets stolpar längs landsvägarna.
1923 hade BJ lagt om sina telelinjer till egna stolpar, förutom mellan
Borlänge och Domnarvet och på sträckan Öxnered - Skräppekärr
(nära Lärje) där telegrafverkets stolpar utefter järnvägen
utnyttjades.
Den första linjen var ansluten till alla stationer och kallades stationslinjen.
1882 kompletterade man med en direkt
linje på sträckan Göteborg - Åmål. 1897
- 98 byggdes direkt linje Åmål - Falun. Till den direkta linjen
var endast Falun, Borlänge, Ludvika, Filipstad, Kil, Åmål,
Mellerud, Öxnered och Göteborg anslutna. 1898 fick dock
alla stationer trelägesväxlar så att de vid behov kunde
använda den direkta linjen. Senare insattes istället
omkastningsreläer, vilka hade fördelen att stationerna även
de de var anslutna till direkta linjen kunde höra anrop på stationslinjen.
1916 tillkom ytterligare en direktlinje mellan Åmål och Göteborg,
med fullständiga "apparatuppsatser" på samma stationer som den
tidigare.
1921 uppsattes ytterligare en telegrafledning Lärje - Olskroken -
Göteborg. Denna var tänkt som en första etapp i en särskild
linje för tåganmälningar.
Under de första åren användes visartelegraf på enstaka
sträckor, till exempel Upphärad - Nygård. I övrigt
har endast Morse-apparater förekommit.
Telegrafledningarnas sammanlagda längd ökade mellan 1880
och 1922 från 494 till 1 206 km, och antalet Morse-apparater från
52 till 88.
Telefon
Bantelefonlinjer tillkom 1900 - 01 Falun - Daglösen (46 apparater)
och Filipstad - Mellerud (55 apparater). Apparaterna var seriekopplade, vilket
gav låg ljudkvalitet. 1902 - 03 infördes därför ett
nytt system med dubbelledning och avgreningar till apparaterna. Den nya ledningen
omfattade hela linjen.
1922 omfattade bantelefonen 508 km dubbelledning, 302 apparater coh 35
anknytningsväxlar. Dessutom fanns 30 portativa tågtelefonapparter
för att kunna kommunicera från tåg som blivit stående
ute på linjen.
I början av 1920-talet fanns dessutom 175 anknytningar till det allmänna
telefonnätet. Inledningsvis, när de lokala telefonnäten
inte var sammankopplade, hade BJ emellertid varit restriktiv mot sådana
telefoner. T ex tyckte man 1891 inte att det var nödvändigt med
telefonabonnemang för Trollhättan station - de kunde ju låna
telefonen på järnvägshotellet!
Transmissionslinjer
Stolpavstånden var ursprungligen större än på K.
Telegrafverkets linjer. Senare minskades avstånden i allmänhet.
Telegrafledningarna var utförda av galvaniserad järntråd.
Källor
[Ahlberg 1923] Ahlberg, Vincent: "Bergslagernas Järnvägsaktiebolag
1872 - 1922. Historik II"
BJ-sidan
Startsidan
Sidan
uppdaterad den 30 april 2005