Bilden ovan visar tågvägarna, samt
de gamla och nya stationshusen. Lokalstationen högst upp. Tidtabellsboken
del I 1932, sidan 26
Ett reläställverk av knappställverkstyp togs i bruk 1941.
För godsspåren fanns ett centrallås som frigavs från
det centrala ställverket.
Stationsskrivare L. Hallin manövrerar knappställverket i mars
1951. Bild från Sveriges Järnvägsmuseum.
Centrallås för godsbangården. SEJIF 195 sid 50.
Bilden ovan togs av Thomas Tell 1974, och visar hur tågklareraren lägger
om en växel. Thomas kommentar: "Ställverket
från 1941 blev lite ruttet mot slutet med tokiga signalbilder vid fukt
i relärummet. Tänk vilka fingerkombinationer det fanns för
växelomläggning och signalställning för att snabbt lägga
en tågväg. Under dessa växelomläggningsknapparna fanns
ställare för lokalställning av växlar. Ovanför satt
knapparna för signalerna". Jämför med bilden ovan ser
man att manöverknapparna
har bytts ut, men för övrigt har inte mycket ändrats. I ett
senare skede byttes manövreringen med inidividuella knappar mot
en numerisk knappsats (tastaur).
Ovan och nedan visas utsnitt ur ritninig
39-697, publicerad i SEJIF meddelande nr 185 1941. Signal A1/2 ovan till
vänster är infartssignalen i riktning från Stocksund. Denna
signal är halvautomatisk; kan alltså fås att fungera ungefär
som en automatisk blocksignal för sträckan till signal B1/2. Signalerna
C och E vid Djursholmstågens spår VI och VII var också
halvautomatiska. Signal H vid utfarten mot Stocksund var en befintlig blocksignal.
Centralapparaten för godsbangården fanns vid texten Lokalställverk
nedtill på bilden ovan.
Ritningen nedan är från SRJ tjänstetidtabell 1942. Jämfört
med ritningen ovan har flera signaler ändrat beteckning. Exempelvis
har alla dvärgsignaler nu benämningar som inleds med Dv En av spårförbindelserna
för rundgång, mellan spåren III och IV, saknas på
ritningen nedan.
Källor
Kullenberg, S (elektroingenjör): "Nytt elektriskt ställverk
vid Stockholms östra" i SEJIF meddelande nr 185 1941, sid 47 - 56
SRJ tidtabellsböcker (SJK arkiv)