SWB trafik

Nedanstående uppgifter baseras på Kungl Järnvägsstyrelsen: Förstatligandeberedningen: "PM ang Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnvägar, trafikavdelningen" den 2 december 1939.

PERSONTRAFIK

I persontrafiken fanns ett ovanligt stort antal direkta vagnar. Detta var arbetskrävande för övergångsstationerna och medförde att en del tåg blev onödigt stora. En ytterligare nackdel var att det blev mycket och utspritt andraklassutrymme i dessa tåg.

Elektrifiering av förortstrafiken närmast Stockholm hade utretts av SWB vid ett part tillfällen, dock utan åtgärd. Införande av plattformsspärrar i förortstrafiken skulle knappast ge någon ekonomisk fördel.

GODSTRAFIK

Godstågsplanen hade ändrats några år tidigare, men kanske hade den eftersträvade uppdelningen på fjärr- och lokalgodståg inte genomförts fullt ut? Det fanns till exempel två godstågspar Stockholm - Ludvika, varav det ena var fjärrgodståg. Restiden var dock extremt lång; t e x sju timmar Tillberga - Ludvika.

Höjd reshastighet för godstågen skulle kunna ge bättre transportkvalitet och effektivare utnttjande av vagnparken. Ett sätt att åstadkomma detta skulle vara att placera lokomotorer på fler platser, till exempel Kolbäck, Ramnäs, Smedjebacken och Björbo. I Björbo skulle en liten lokomotor vara tillräcklig.

Mellan Tillberga och Köping fanns bara ett fjärrgodstågspar. Därför kopplades godsvagnar ofta till persontågen. Detta borde kunna undvika genom ytterligare ett fjärrgodstågspar.

BROMSARPERSONAL KVAR

I Förstatligandeberedningens PM Ta III "angående normalårskostnaden vid SWB" den 30 okt 1940 nämns på sidan 5 att tryckluftsbromsens införande medfört att antalet bromsare kunnat minskas under perioden 1931 - 38. Bromsare förekom dock fortfarande som arbetsbiträde i tågen. Stationspersonal rekryterades huvudsakligen bland bromsarna.

RESTAURANTER, KIOSKER, POST

Vid Tillberga drev SWB i egen regi en restaurant. Denna gav ett mycket gott resultat. I Enköping drevs järnvägsrestauranten av en entreprenör. Kioskrörelsen var i de flesta fall utarrenderad till AB Svenska Pressbyrån och dess dotterbolag AB Alga.

Restaurantvagnar fanns i ett tågpar Stockholm - Ludvika och sköttes av TR.

Poströrelse drevs av SWB endast vid nio platser. Järnvägen hade dock för avsikt att återtaga postverksamheten vid fler stationer. Detta skulle huvudsakligen kunna ske utan personalökning.

ENKÖPING - HEBY - RUNHÄLLEN

Denna bana hade obetydlig trafik, och huvuddelen av godstrafiken var genomgångstrafik som efter ett förstatligande skulle söka sig andra vägar. Banan borde därför läggas ner.

Trafikutvecklingen

	Tafikerad banlängd (km)	Personkilometer (tusental)	Godstonkilometer (tusental, exkl levande djur)
1884	245	48	51
1894	253	55	64
1904	377	123	107
1914	476	222	220
1924	479	208	160
1934	479	194	137
1944	479	482	331

källa: "SWBJ: Redogörelse för trafiken under år 1944", Stockholm 1945, sid 4

1944 var de största varugrupperna i godstrafiken, räknat efter vikt (ej tonkilometer):

409 tusen ton malmer exkl lapplandsdito
352 tusen ton ved till bränsle
204 tusen ton tackjärn etc samt skrot
204 tusen ton göten, smältstycken, valsjärn och plåt
178 tusen ton sopor
138 tusen ton cement, gips, asfalt och arbeten
110 tusen ton stenkol och koks

De tre minsta varugrupperna i denna mycket detaljerade redovisning var tändstickor, sill och strömming samt fisk av andra slag. T ex transporterade SWB bara 362 ton sill och strömming!

["SWBJ: Redogörelse för trafiken under år 1944", Stockholm 1945, sid 21]

Under slutet av 1930-talet ökade transporterna kraftig när det gällde trävaror, malm och metall. Kriget orsakade delvis en nedgång på grund av minskad byggnadsverksamhet och problem med importen av t ex stenkol. Malmtransporterna ökade dock fram till 1942. Från 1941 ökade även vedtransporterna. Soptransporterna ökade 1939 men minskade 1941 [SRB 1939 - 1941]. Även 1943 ökade godstrafiken, och ökad tillgång på stenkol och bränsleved underlättade trafikavvecklingen. Några ytterligare persontåg gick dock inte att sätta in för att klara den ökande persontrafiken - brist på bränsle och smörjoljor hindrade detta [SRB 1943]

Några utsnitt ur grafiska tidtabellen 1936

... och kompletterande kommentarer från Tjänstgöringstidtabellen del II nr 93 gällande fr o m den 15 maj 1936

Först en liten bit av grafen för delen närmast Stockholm. Tåg märkta V går endast vardagar. Detta gäller exempelvis persontågsparet 213/214 Stockholm C - Sundbyberg. Detta tåg har sth 60 och endast 3 klass.

Tåg 231-331 är ett dagligt persontåg Stockholm C - Hässelby villastad. Sth 60, endast 3 klass

Tåg 391 är ett godståg Tomteboda nedre - Hässelby villastad. Sth 35. Sopvagnar kopplas sist i tåget. Tågets lok sköter vagnflyttningen mellan Hässelby villastad och Lövsta. I Bromsten uppehåll för styckegods och vagnar

Nedan sträckorna Stockholm - Köping, Tomteboda nedre - Huvudsta - Sundbyberg, Sundbyberg norra - Ulvsunda och Spånga - Hässelby villastad kl 12 - 20. Rektanglarna till vänster eller höger om stationssignaturerna anger stationshusets läge. De första synliga tågen från Cst (centralbangården Stockholm) är:

tåg 232T - tomvagnståg till Kungsängen, helgfria lördagar, återgår som persontåg 232 (för tomvagnståg gällde alltså inte den vanliga uppdelningen på udda och jämna tågnummer beroende på körriktning)

Persontåg 33 till Västerås. Största tillåtna hastighet 70 km/h

Snälltåg 3 till Ludvika, dit det kom 17.08 Sth 90. Vid ankomst Tillberga skulle "till resandes åtvarnande ... med ångvisslan givas signalen tåg kommer". Sedan blev det 12 minuters uppehåll, under tiden karaffinerna i personvagnarna fyllas med vatten. Det fanns också möjlighet att få lunch/middag i I resp III klass på järnvägsrestauranten i Tillberga, om man sagt till konduktören före det två minuter långa uppehållet i Enköping, där det även var vattentagning för loket. Om lunch/middag i Tillberga verkligen förväntades klaras på 12 minuter måste det ha rört sig om veritabel snabbmat! Den icke snabbätande resenären kunde istället före Nyhammar via konduktören beställa en måltid i Ludvika järnvägsrestaurant. Friskt dricksvatten fylldes på även i under tvåminutsuppehållet i Ängelsberg. För säkerhets skulle hade man även med sig en vattenflaska, som vid behov fylldes på av trafikavdelningens personal.

Godståg 383, gick från Tomteboda nedre kl 12.03 och kom till Västerås 17.27 Sth 40. 3 klass Kungsängen - Västerås står det i tjänstetidtabellen, så antagligen var tåget åtminstone lokalt annonserat för resande på denna sträcka. Före Kungsängen fanns ju ganska många persontåg, så där var behovet av personbefordran i godståg inte så stort.

Grafisk tidtabell nr 98 fr o m den 16 juni 1941

Stockholm - Köping och Spånga - Hässelby villastad kl 0 - 12

Stockholm - Köping och Spånga - Hässelby villstad kl 12 - 24

Tillberga - Vansbro, Enköping - Runhällen, Tillberga -Sala, Kolbäck - Ramnäs, Ängelsberg - Kärrgruvan mm

Källor till SWB-sidorna

se huvudsidan för SWB

Startsidan

Sidan uppdaterad den 12 januari 2012