Roslagsbanans ångkraftverk i Stocksund
I början av 1900-talet fanns två pannor med sammanlagt 125
m2 eldyta och tre compoundmaskiner som vardera utvecklade 130
effektiva hästkrafter. Varje maskin drev en generator som lämnade
150 A vid 550 V. De olika aggregaten är åtskilda av räcken,
troligen för att hindra att personal som arbetade med t ex en generator
skulle riskera att skadas av remtransmissionen till bredvidliggande generator.
Från kraftstationen gick fem matarkablar:
- två kablar à 100 mm2
area mot Stockholm
- två kablar à 60 mm2 area samt en med
100 mm2 leder ström mot Djursholm
Matarpunkter med hornåskledare fanns med 500 m mellanrum. Om
uppgiften stämmer hade man kanske, på spårvägsvis,
nedgrävda matarkablar? Elller avsågs blanka matarledningar upphängda
på kontaktledningsstolparna?
Kontakttråden hade en diameter av 9 mm.
Vid Stockholm Ö fanns
sedan 1903 ett ackumulatorbatteri med 264 celler. Batteriet
kunde under tre timmar lämna 180 A. 1907 började järnvägen köpa ström från Stockholms elverk, omformning skedde vid Stockholm Ö. Denna omformare brukade inte användas under sommaren.
Uppgifter och bild från [VOVK 1904 sid 350] samt andra källor.
Kraftstationen levererade sedan 1895 (enligt annan källa 1905) även växelström 50 Hz för belysning mm i samhället.
I grannsamhället Djursholm fanns redan 1894 ett ångkraftverk för växelström,
oklart om man i Djursholm levererade 50 eller 60 Hz [Nylander 1954 s 16]
1916 kunde järnvägen köpa ström från Älvkarleby kraftverk, via en provisorisk ledning från Uppsala. Denna ledning användes även för att försörja Stockholms elverk, som - liksom SRJ - hade fått problem när kolimporten stoppades eller minskade till följd av kriget.
1927 slopades ångkraftverket i Stocksund, vilket blivit möjligt genom att den externa matningen blivit mycket tillförlitlig.
Kraftstationen under första tiden respektive (med Cedergrenska tornet i bakgrunden) efter utbyggnad. Båda bilderna från
"Stockholm - Rimbo Järnvägsaktiebolag 1885 - 1935", Stockholm 1936,
sidan 13 respektive sidan 27
Kraftverksbyggnadens senare användning som inspelningsstudio
Filmbolaget Imago började 1946 använda byggnaden som inspelningsstudio. Kronblom och 91 Karlsson var figurer som förekom i filmerna. 1953 tog Metronome över och spelade in film fram till början av 1960-talet.
I mitten av 1960-talet användes byggnaden av STV - Svensk TV-produktion. 1967 flyttade TRU - Television och radio i utbildningen - in i den gamla kraftverksbyggnaden. Senare drevs inspelningsverksamheten av Utbildningsradion. 1993 upphörde kraftstationens användning för inspelningsändamål, och därefter blev det skolverksamhet i lokalerna.
Inspelningsstudioverksamheten behandlas på
Film Sound Sweden och Danderyds filmstudio
Källor
[VOVK 1904] "Kungl väg- och vattenbyggnadskåren 1851
- 1901", Stockholm 1904
[Nylander 1954] Nylander, K.E.: "Periodtalsutvecklingen i Sverige" 1954
Roslagsbanans eldrift
Roslagsbanan
Startsidan
Sidan uppdaterad den 16 juni 2022