Statens
Järnvägar under andra världskriget
Tågfärjetrafikens svårigheter
Trelleborg-Sassnitz-rutten.
1939
Den under eftersommaren 1939 i Europa alltmer ökade politiska
spännigen, som utlöstes i det den 1 september utbrutna världskriget,
medförde rubbningar av olika slag i våra förbindelser med utlandet. Den 27
augusti inställdes de tyska nattågen från Berlin och Hamburg till Sassnitz
och fr.o.m. den 28 augusti nattågen i motsatta riktningen. Samtidigt
indrogos de direkta tyska sovvagnarna och sittvagnarna. De direkta
svenska sov- och sittvagnarna indrogos fr.o.m. färja B (morgonturen från
Trelleborg) den 29 augusti. Å tysk sida vidtogos den 30 augusti vissa
omläggningar av tågen mellan Berlin och Sassnitz i anslutning till
dagfärjorna (Tur B och C) mellan Trelleborg och Sassnitz. Tåg D 13 avgick
från Berlin 9.35 och ankom Sassnitz 15.46 och D 14 avgick från Sassnitz
13.43 och ankom Berlin 19.38.
Fr.o.m. 1 september 1939 indrogos nattfärjeturerna A och D. Den ökade
minfaran föranledde, att färjetur C vid upprepade tillfällen under senare
delen av året inställdes och istället framfördes följande morgon i extra
tur.
En samamställning av färjornas och förbindelsetågens avgångs- och
ankomsttider för tiden t.o.m. 31/12 1939 finnes intagen i 1939 års
drifttjänststatistik, sid 137.
1940
Färjeförbndelserna voro i det närmaste oförändrade i förhållande
till dem, som gällde under senare delen av föregående året. Under senare
delen av januari och i början av februari började den då rådande starka
kylan orsaka störningar i trafiken, vilka tilltogo alltmera dag för dag.
Turer kunde dock intill den 12 februari utföras dagligen praktiskt taget i
båda riktningarna. Under tiden 13 februari - 3 mars låg trafiken praktiskt
taget helt nere. Enstaka turer kunde vid ett par tillfällen genomföras,
men med avsevärda försenigar. Den 4 mars återupptogs trafiken, men
störningar i driften på grund av is inträffade vid olika tillfällen intill
den 6 april, från vilken dag trafiken kunde upprätthållas planenligt. Den
vid olika tillfällen ökade faran för drivminor föranledde inställandet av
enstaka färjturer. Eljest framfördes under hela året en daglig person-
färjetur i vardera riktningen med avgång från Trelleborg på morgonen
och från Sassnitz på eftermiddagen. Genomgående postvagn och resgodsvagn
framfördes Stockholm-Berlin med dessa färjturer. I övrigt överfördes inga
direkta personvagnar.
En sammanställning av färjornas och förbindelsetågens avgångstider och
ankomsttider under året finnes intagen i 1940 års drifttjänststatistik,
sid. 72.
1941
Färjetrafiken upprätthölls i stort sett efter samma tidtabell, som
gällde 1940. Den stränga kylan i början av 1941 och därav föranledd
kraftig isbildning i Östersjön, orsakade vid flera tillfällen hinder i
trafiken av längre eller kortare varaktighet. Issvårigheter medförde
betydligt förlängda överfartstider, vilket i sin tur gjorde, att flera
dagar färjeturer endast kunde utföras i ena riktningen.
I samband med krigsutbrottet mellan Tyskland och Ryssland inställdes
all färjetrafik den 22 juni och låg därefter nere till den 10 juli, då den
återupptogs, dock med turer endast varannan dag. På grund av minfaran
utfördes nämligen dess till att börja med endast vid dagsljus. Från den 11
augusti utfördes turerna åter, frånsett att enstaka turer måste inställas
på grund av minfara, i samma utsträckning som före den 22 juni, d.v.s. med
i regel en daglig förbindelse i vardera riktningen med avgång från
Trelleborg på morgonen och från Sassnitz på eftermiddagen. Post- och
resgodsvagnar mellan Stockholm och Berlin medfördes på dessa färjeturer.
En sammanställning av färjornas och förbindelsetågens avgångs- och
ankomsttider under året finnes intagen i 1941 års drifttjänststatistik,
sid 74.
Förbidelserna under första halvåret 1942 upprätthöllos i stort sett
på samma sätt som under motsvarande tid året förut. Den även i början av
1942 rådande stränga kylan vållade svåra störningar i färjetrafiken, som
tidvis blott kunde upprätthållas med turer varannan dag. Under mars månad
förvärrades situationen därhän, att trafiken så gott som helt låg nere. En
bidragande orsak härtill vara faran för drivminor. Trots all försiktighet
blev likväl isbrytarfärjan "Starke" minsprängd på resa från Sassnitz till
Trelleborg den 26 februari och sjönk följande dag utanför tyska kusten.
På grund av genom kriget rådande osäkra förhållanden inställdes all
färjetrafik fr.o.m. den 27 juni. Reguljär persontrafik återupptogs icke
under året, varför resor till Tyskland efter nämnda dag måste ske via
Danmark. Resande kunde dock på egen risk få medfölja godsfärjan mellan
Trelleborg och Sassnitz.
Godstrafiken återupptogs den 2 juli och pågick med kortare avbrott
till den 19 oktober, då den åter inställdes, denna gång på grund av
ubåtsfaran. Från den 11 december till årets slut har en godsfärjetur
utförts i vardera riktningen.
Genomgående postvagn har framförts Stockholm-Berlin under de tider
färjetrafiken pågått, under det att genomgående resgodsvagn framfördes
till den 16 oktober.
En sammanställning av färjornas och förbindelsetågens avgångs- och
ankomsttider intill tiden för persontrafikens inställande den 26 juni
finns intagen i 1942 års drifttjänststatistik sid. ?.
b) Malmö-Köpenhamsrutten
1939.
Tidtabellen för färjorna ändrades fr.o.m. den 20 septmber, enär det
på grund av minfara blev nödvändigt förlänga överfartstiderna.
Färjeturerna L och M, som skulle ha anordnats natt efter sön- och helgdag
under hela september månad, inställdes fr.o.m. den 17 september.
Den direkta sittvagnen Stockholm-Köpenhamn tåg 17 - färja V indrogs
fr.o.m. den 1 september, under det att sovvagnen Stockholm-Köpenhamn tåg
11 - färja O resp. färja S - tåg 12 framfördes hela året.
1940.
Färjetrafiken upprätthölls intill den 9 april, i stort sett efter
den vid föregående års slut gällande tidtabellen. Dock orsakade den
stränga kylan i början av året, liksom å Sassnitzrutten, betydande
störningar i driften. Dagliga turer kunde, ehuru med förseningar, utföras
i båda riktningarna t.o.m. 28 januari. Under tiden 29-31 januari utfördes
sammanlagt två enkelturer, varefter driften helt måste inställas, enär
isen tornat upp sig i flera meter höga isvallar, som voro omöjliga att
forcera. Först den 12 mars hade issituationen förbättrats så pass, att
trafiken
I samband med Tysklands ockupation av Danmark avbröts all trafik
mellan Sverige och Danmark. Färjetrafiken återupptogs den 23 april och
fortgick med en tur i vardera riktningen till den 26 maj, då den på grund
av ringa trafik inställdes. Driften återupptogs den 1 november och
upprätthölls under den återstående delen av året med två turer i vardera
riktningen.
Färjornas ankomst- och avgångstider framgå av nedanstående
sammanställning:
23/4-26/5 1/11-31/12 23/4-26/5 1/11-31/12
------------------------------------------------------------------
O O R P P U
-----------------------------------------------------------------
8.00 7.45 12.00 fr Malmö F t. 12.01 11.50 16.05
9.40 9.40 13.55 t Köpenhamn F fr 10.21 9.55 14.10
Den genomgående sovvagnen Stockholm-Köpenhamn, som indrogs den 9 april,
återinsattes icke.
1941
Enligt den uppgjorda tidtabellen skule dagligen tvenne
personfärjeturer utföras i vardera riktningen. På grund av pannregöring
m.m. måste den svenska färjan tagas ur trafik under tiden 3-11 februari
och då dansk reservfärja icke var disponibel, måste trafiken helt
inställas under nämnda tid.
Liksom å Sassnitzrutten voro isförhållandena mycket svåra i början av
året under eftervintern vilken gjorde, att trafiken vissa dagar måste helt
eller delvis inställas.
Färjornas ankomst- och avgångstider framgå av nedanstående
sammanställning:
1/1-31/3 1/4-14/9 3/11-31/12
20/9-2/11
-------------------------------------------------------------
O R O V O R
-------------------------------------------------------------
från Malmö F 7.45 12.00 7.45 6.30 9.35 12.10
till Köpenhamn F 9.40 13.55 9.40 18.25 9.40 15.15
-------------------------------------------------------------
från Köpenhamn F 9.35 14.10 9.55 18.40 9.55 14.25
till Malmö F 11.50 16.05 11.50 20.35 12.00 16.30
1942
Färjetrafiken upprätthölls frånsett avbrott på grund av
issvårigheter eller minfara med två dubbelturer per dag under tiden 1
januari - 8 februari och 23 februari - 18 juli. Under tiden 9-22 februari
låg trafiken helt nere på grund av ishinder. Fr.o.m. 19 juli inställdes
trafiken helt, vilket berodde på ökade hamnavgifter i Malmö och som
gjorde, att godstrafiken i stället kom att dirigeras via
Hälsingborg-Helsingör. Härigenom nedgick trafiken å Malmö-Köpenhamnsleden
i så hög grad, att det icke ansågs ekonomiskt försvarbart att upprätthålla
densamma. Resande till och via Danmark och Tyskland måste taga vägen över
Hälsingborg. Sedan en justering nedåt av de ovannämnda hamnavgifterna
vidtagits, återupptogs färjetrafiken den 23 oktober med en daglig tur i
vardera riktningen.
c) Hälsingborg-Helsingörsrutten
.
1939
De direkta sittvagnarna Sverige/Norge-Danmark, som framförts via
Hälsingborg F, indrogos fr.o.m. 1 september. Samtliga bilfärjeturer, som
utfördes av bilfärjorna "Kronborg" och "Hälsingborg" inställdes fr.o.m.
den 3 september, varemot tågfärjeförbindelserna utfördes enligt den
fastställda tidtabellen. Sammanlagt 10 dubbelturer utfördes dagligen.
1940
Frånsett oregelmässigheter på grund av ishinder upprätthöllos
färjeförbindelserna intill den 9 april i stort sett efter samma tidtabell,
som gällde vid 1939 års slut. Liksom å övriga färjerutter orsakade kylan i
början av året störningar i driften. De första issvårigheterna började den
18 januari och varade sedan till den 29 mars. De voro dock av mindre
omfattning än å övriga färjeleder och trafiken kunde, den undantag för den
4 mars, hela tiden upprätthållas. Sistämnda dag, ävensom den 18 och 19
mars, hade på grund av ogynnsamma vindar stora mängder driv- och packis
samlats i norra Öresund, vilket i hög grad hindrade trafiken. Av denna
anledning måste trafiken den 19 mars ombesörjas av isbrytaren "Mjölner",
som även vid andra tillfällen, då isförhållandena voro särskilt svåra,
fick utföra vissa personturer.
I samband med ockupationen av Danmark inställdes all trafik från
Sverige med detta land. Driften återupptogs den 21 april och fortgick
sedan med två personturer i vardera riktningen. Godsfärjeturer uttfördes
dessutom i mån av behov.
Den direkta sovvagnen Oslo-Köpenhamn, som indrogs den 9 april,
återinsattes icke.
1941
Den under senare delen av 1940 gällande tidtabellen tillämpades till
den 26 maj, då personfärjeturerna ökades från två till tre i vardera
riktningen. Den 3 november ökades antalet till fyra.
Liksom å övriga färjeleder orsakade issvårigheter i början av året
hinder i trafiken vid vissa tillfällen. Dessa voro dock icke av längre
varaktighet och inskränkte sig i allmänhet till att antalet turer måste
reduceras.
Av nedanstående sammanställning framgå närmare de tidtabeller, som
tillämpades under året:
1/1-25/5 26/5 - 22/9
---------------------------------------------------------------------------
från Hälsingborg F 9.00 15.20 8.00 10.10 19.14b 20.15c
till Helsingör 9.27 15.47 8.27 10.37 19.41b 20.42c
---------------------------------------------------------------------------
från Helsingör 7.48 14.30 7.10 9.20 18.25c 19.25c
till Hälsingborg F 8.15 14.57 7.37 9.47 18.52c 19.52c
b) fr.o.m. 1/8 1941 c) 26/5-31/7
23/9-2/11
från Helsingborg F 8.45 10.23 15.50
till Helsingör 9.12 10.50 16.17
----------------------------------------------
från Helsingör 7.48 9.35 14.38
till Helsingborg F 8.15 10.02 15.05
3/11-31/12
från Helsingborg F 7.22a 7.43b 10.23 15.33 20.50
till Helsingör 7.49a 8.10b 10.50 16.00 21.17
------------------------------------------------------------------------------
från Helsingör 6.35a 6.55b 9.35 14.38 19.30a 20.00b
till Helsinborg F 7.02a 7.22b 10.02 15.05 19.57a 20.27b
a) vardagar b) sön- & helgdagar
1942
Den stränga vintern i början av året orsakade här liksom å övriga
färjerutter hinder eller avbrott i trafiken, vilka dock voro av kortare
varaktighet och i regel bestodo i förlängda överfartstider och minskat
antal turer. Den tid efter annan uppträdande minfaran föranledde
inställandet av enstaka turer i väntan på minsvepning. Trots alla
försiktighetsåtgärder minsprängdes den danska färjan "Dan" utanför
Helsingör den 9 oktober. Den kunde dock taga sig in till Helsingör och
trafiken upprätthölls utan avbrott med annan färja.
I samband med att driften inställdes å Malmö-Köpenhamsrutten
överflyttades persontrafiken till linjen Hälsingborg-Helsingör. Fr den 12
juli t.o.m. den 31 december 1942 skedde regelbunden persontrafik från och
via Sverige till Danmark och kontinenten uteslutande via
Hälsingborg-Helsingör. En ökning av personfärjeturerna häremellan
skedde under senare delen av året.
Inga direkta personvagnar ha under året överförts.
Av nedanstående sammanställning framgå närmare de tidtabeller, som
tillämpades under året:
1/1-11/7
från Hälsningborg F 7.22a 7.43b 10.23 15.33 20.50
till Helsingör 7.49a 8.10b 10.50 16.00 21.17
-----------------------------------------------------------------
från Helsingör 6.35a 6.55b 9.35 14.38 19.30a 20.00b
till Hälsingborg F 7.02a 7.22b 10.02 15.05 19.57a 20.27b
12/7-1/11
från Hälsingborg F 7.22 8.50a 10.23 15.35 18.00 20.50
till Helsingör 7.49 9.17a 10.50 16.00 18.27 21.17
----------------------------------------------------------------------------------
från Helsingör 6.25a 6.43b 8.10a 9.35 14.38 17.05 19.30a 20.00b
till Hälsingborg F 6.58a 7.10b 8.46a 10.16 15.05 17.52 19.57a 20.27b
2/11-31/12
från Hälsingborg F 8.16 9.50a 11.23 16.10 18.05 20.01 21.50
till Helsingör 8.49 10.17a 11.50 16.37 18.32 20.28 22.17
-------------------------------------------------------------------------
från Helsingör 7.25a 7.43b 10.35 15.18 17.15 19.05 20.50
till Hälsingborg F 7.52a 8.10b 11.02 15.45 17.42 19.32 21.17
a) vardagar b) sön- & helgdagar
SJ under andra världskriget
Startsidan