Olskroken - ställarställverk

1939 ersattes Olskrokens mekaniska ställverk med ett centralt elektriskt ställverk, ett ställarställverk med elektrisk förregling (el-el). Främsta orsaker till att signalsäkerhetsanläggningen förnyades var enligt SJ att de mekaniska ställverken var utslitna, och att ändringarna vid Bergslagsbanans inledande till Göteborg C och anslutningen av godstågsförbindelsen från Gubbero utförts som provisorier och behövde ersättas.

Att det nya ställverket skulle medföra personalbesparing var ytterligare en fördel. men i en skrivelse från stationsinspektorn till trafikinspektören vid 10 trafiksektionen den 19 juni 1934 beräknades behovet minska endast från 22,5 till 15 man. Då inräknades att den personal som arbetade med tågvägsklargöring och -inspektion vid Sävenäs lokstation och Frändtorp kunde dras in. Förmodligen blev rationaliseringseffekten i realiteten större. Man beslutade sig också mot slutet av 1930-talet att placera tågklareraren i ställverket, något som säkerligen underlättade tågföringen.

Antagligen tog arbetena med den nya anläggningen längre tid än beräknat. En ställverksapparat bestående av fem skåp med vardera 24 ställarplatser beställdes hos Signalbolaget 1935 och var 1936 klar för besiktning hos Alpha i Sundbyberg. Sedan skulle apparaten skickas till förråd i Fjällbo. 1938 beställde SJ en illuminerad spårplan samt diverse ytterligare ställare. 1939 beställdes ytterligare ett 24-fältsskåp, som skulle monteras till vänster om de fem redan levererade.

Anläggningen togs helt i bruk den 14 juni 1940 [Besiktningsrapport daterad den 15 juni 1940]

Vid plattformsövergången fanns redan skjutgrindar, dessa elektrifierades och gjordes manövrerbara från ställverket.

Medgivanden till Sävenäs lämnades ursprungligen med blockfält, men på senare år användes medgivandeställare. I övrigt fanns inga beroenden med andra ställverk, förutom om körriktningen på linjerna behövde kastas om.

1940. Bild från Sveriges Järnvägsmuseum	1940. Bild; Sveriges Järnvägsmuseum.

Olskrokens nya ställverk utvidgades successivt till att omfatta även Frändtorp (Fräntorp), Tingstad och Lärje. Signalinstruktionsritningen nedan, SJ litt C nr 50288, upprättades ursprungligen 1940. och är uppdaterad sista gången i september 1948. På grund av ritningens storlek visas den nedan i flera delar: (Hela ritningen)

Överst till vänster Västra stambanan från Partille, därunder VGJ och BJ, och längst ner Bohusbanan och hamnbanan från Sannegården.

Nedan kommer fortsättningen från föregående ritningsutsnitt. Svängbron nere till vänster är liksom på utsnittet ovan Bohusbanans bro över Göta älv (Marieholmsbron). En kurva ("Skäran") ger sedan 1945 direktförbindelse mellan Hisingen och Sävenäs. Förbindelsekurvan passerar ovanför VGJ och BJ. VGJ (smala strecket) passerar sedan under stambanan genom en trång passage, "Gluggen". Alldeles före Gluggen finns en omlastningsplats mellan smal- och normalspår.

Nedan följer fortsättningen, med obetydlig överlappning. Smalspåret passerar alldeles invid ställverket. Strax efter VGJ-plattformen vid Olskroken finns en helbomsförsedd övergång för trafik till godsmagasinet.

Nästa utsnitt har något större överlappning från föregående. De streckade signalerna högst upp hör till Gubbero blockpost (förgreningsväxel med nutida terminologi) som sköts från ställverket vid Göteborg C. Förbindelsekurvan ("Bocken") Gubbero - Olskroken togs i bruk 1936. Lokstallet som antyds längst ner är Göteborg norra lokstation (BJ lokstall).

Nedan syns västligaste delen av det område som manövrerades från Olskrokens ställverk. Vägbommarna vid Kruthusgatan sköttes fram tills övergången slopades på 1960-talet dagtid vardagar från en lokal vägvaktskur. Övriga tider manövrerades övergången från Olskrokens ställverk.

Några bilder från sista tiden med el-el-ställverket:

Stationshuset 1976. Ställverkshuset ligger strax till vänster om stationshuset, men skyms delvis av D-loket som så olämpligt dök upp :-)

Stations- och ställverkshus 1978. Den äldre bebyggelsen i Olskroken hade vid denna tid till stor del rivits, därav tomrummet i förgrunden.

Riddaregatan trafikerades fram till 1964 av spårvägslinje 7. Gatan byggdes sedan ut högst avsevärt, och blev en barriär mellan bebyggelsen och stationen. Det var därför föga förvånande behovet av att låta persontåg stanna vid Olskroken försvann. På denna bild från 1978 skymtar persontåg 1507 mellan Alingsås och Göteborg bakom bilarna. Resgodsvagnen gick mitt i tåget, förmodligen för att underlätta frånkoppling av vagnar vid lågtrafik.

Bilden ovan är från februari 1978, och visar ett trevagnståg på Angeredsbanan ungefär där Olskrokens styckegodsmagasin fanns fram till någon gång i början av 1960-talet. Göta älv och Hisingen i bakgrunden.

1983 ersattes el-el-ställverket av ett datorställverk av typ SJ 75.

Källor

Bbr arkiv, dnr 422/34, Riksarkivet

Göteborgssidan

Startsidan

Sidan uppdaterad den 13 augusti 2011