Elektriska ställarställverk i Halmstad
Elektriskt ställverk för Halmstad C
1929 skaffade HNJ ett elektriskt ställverk (ställarställverk
med mekaniskt förreglingsregister) till Halmstad C. Detta ersatte
ställverk IV.
Här visas några utsnitt från en förslagsritning
från 1929 [3 signalsektionen, 12/30]. Först infarterna från
Halmstad N (signal B) och från Sperlingsholm (HNJ, signal A). Signal
B skulle visa kör med ett grönt sken oavsett tågväg.
Dessutom skulle den ha två "försignalsken" för utfartsdvärgsignalerna
(sic!) i andra bangårdsänden. Signal A skulle föregås
av en huvudsignal X, som skulle skydda några växlar samt vägövergången
V1 för Kvarnvägen. I riktning från Halmstad C
skulle Kvarnvägen skyddas av en signal Y. Om Y visade stopp skulle
utfartssignal C visa blinkande grönt sken. Alltså inga särskilda
försignalsken i detta fall. På motsvarande sätt skulle
utfartssignal D visa blinkande grönt vid stopp i Halmstad norras
signal A före Västkustbanans korsning med Kvarnvägen. Det
fanns ju många plankorsningar i norra delen av Halmstad. Två
av dem syns på ritningsutsnittet ovan.
Ovan syns mittdelen av bangården, med ställverkshus och
"utfartsdvärgsignalerna" i riktning mot rangerbangården. Varje
sådan siganl hade en bokstavsbeteckning, t ex J, K, L.
Slutligen visas området mellan Halmstad C bangård och ställverk
III. Semafor J1/2 står kvar som förut.
De blå ritningsutsnitten kommer från SJ ritning C4612, och
visar planritning över ställverkshuset samt detaljbild av den
nya blockapparaten som sattes upp för att binda samman det nya ställverket
med den gamla anläggningen på rangerbangården.
Det nya ställverkshuset var en låg byggnad i förlängningen
av en av mellanplattformarna. Redan 1935 var man tvungen att utvdiga ställverkshuset.
Detta berodde på att matningen till bangårdsbelysningen ändrades,
och att en transformator skulle placeras i ställverkshuset.
Enligt en lista från Signalbolaget hade det nya ställverket
34 ställare (1959 var 44 ställare i bruk), och manövrerade
- 15 signaler
- 23 växlar
- 8 spårspärrar
- 8 fällbommar (avser antagligen just antal bommar, inte antal
vägar)
SJ hade 1930 tankar på att låta HNJ-ställverket ta
över även det område som betjänades av ställverk
III. Detta skulle kräva följande kompletteringar: [Skrivelse
1930-04-24, 3 signalsektionen 12/30]
- 2 signalställare
- 2 växelställare
- elektriska driv för 3 växlar och 1 spårspärr
- elektriska driv för 3 semaforer
- 1 ljusförsignal
- elektrifiering av ett par fällbommar
- 3 spårreläer
- kablar mm
- automatiskt ringverk för ställverk I
Ändringen förutsatte dock att det korsande 1067-spåret vid
ställverk III togs bort, och var väl kanske därmed inte
realistisk.
I samband med Västkustbanans elektrifiering byggdes spårsystemet
om. SJ banbyrå skrev den 18 september 1934 till HNJ om detta. I skrivelsen
nämns även, att tidsbrist hindrade planerad ombyggnad för
att slopa ställverken vid rangerbangården och låta deras
uppgifter övertagas av ställverket vid Halmstad C.
Ovan syns ställverkskuren i april 1977
Ovan visas anläggningens centrala del 1962. Korsningarna med 1067-spåret till vänster, utfarter mot Göteborg och Nässjö till höger [del av ritning över illuminerad spårplan]
Utbildning av ställverksvakt 1962 eller senare [Sveriges Järnvägsmuseum, bild KDAK00495]
Ritning mellersta och södra delen 1962 [Sveriges Järnvägsmuseum]
Ritning norra delen 1962 [Sveriges Järnvägsmuseum]
Förreglingstabell 1959 [Sveriges Järnvägsmuseum]
Illuminerad spårplan 1959 [Sveriges Järnvägsmuseum]
Elektriskt ställverk för rangerbangården
I samband med anläggandet av detta ställverk skulle även
elmek-ställverket vid Halmstad C byggas om. Bland annat skulle fyra
växelställare och tio signalställare tillkomma. Detta hade
samband med nya tågvägar.
Det är inte klart när det nya ställverket för
Halmstad Rbg togs i bruk. Den 6 augusti 1950 skriver Signalbolaget till
Ebr att man börjat arbeta på den illuminerade spårplanen
för detta ställverk, och vill ha besked om aviserad ändring
av spårplanen snarast möjligt. Man ville inte gärna stoppa
upp arbetet, eftersom träskivorna kunde ta skada om målningen
inte gjordes i ett svep, och dessutom skulle skyltmålaren bli tvungen
att sysselsättas med annat. I december 1951 skriver Ebrsi till
signalbolaget angående vissa konstruktionsdetaljer på ställverksapparaten.
Förslag till ny signalbeskrivning för Halmstad C kom
i juni 1952, och kan tänkas ha samband med nya ställverket för
rangerbangården. En gissning är därför att nya Rbg-ställverket
togs i bruk tidigast 1952. [Ebrsi 6-46/50, Riksarkivet Arninge]
Så här såg anläggningen ut 1959 [utsnitt ur ritning över illuminerad spårplan]
Ställverksapparaten vid rangerbangården hade elektriskt förreglingsregister och var av den s k Ångetypen (man hade tänkt sig att första installationen av denna apparattyp skulle bli i Ånge) med två rader av ställare för signaler respektive växlar.
Översiktsritning 1959 [Sveriges Järnvägsmuseum]
Förreglingstabell 1952 [Sveriges Järnvägsmuseum]
Spårledningsritning 1959 [Sveriges Järnvägsmuseum]
Källor
SJ ritning C 3196 och övrigt material i 3 signalsektionens
handlingar, Landsarkivet Göteborg
Handlingar i Riksarkivet Arninge
Signalfakta
Halmstad
Startsidan
Sidan uppdaterad den 16 mars 2017