Reläställverk för Stockholm C och angränsande bangårdar

Nedanstående skrevs 1955 på SJ elektrotekniska byrå, det centrala stabsorgan som ansvarade för frågor om elektrifiering, eldrift, signalsäkerhetsanläggningar och telekommunikation.  Texten är inskannad och OCR-tolkad från en handling i SJ centralarkiv

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN
Elektrotekniska byrån

Synpunkter på nytt reläställverk för Stockholms Central.

1 Förutsättningar

I samband med ändringarna av spårsystemet på Cst ombygges det nuvarande ställarställverket successivt. När spårsystemet är färdigt ; kommer ställverket fortfarande att kunna fungera precis som före ombyggnaden. De yttre anläggningsdelarna, signaler, kablar etc har i samband med ombyggnaden så moderniserats att de utan vidare skall kunna ingå i ett nytt reläställverk. Ställverksapparaten installerades ursprungligen 1933 men har i samband med den nu pågående ombyggnaden delvis renoverats och i övrigt underhållits på normalt sätt. Samma sak gäller reläutrustningen. Det är svårt att exakt ange hur lång återstående ekonomisk livslängd tekniskt sett dessa anläggningsdelar har. Uppskattningsvis rör det sig om 5 à 10 år.

I samband med ombyggnaden dras kablarna in i ett särskilt kopplingsrum i anslutning till den nya gångtunneln. Kopplingsrummet är avsett att användas om ytteranläggningen skall kopplas över till en ny ställverksutrustning, men är annars inte oundgängligen behövligt för det nuvarande ställverket.

2. Motiv för anläggande av nytt ställverk

Det är klart att det nuvarande ställverket måste ersättas med ett nytt när det är utslitet. Det är också klart att detta nya ställverk bör vara av relätyp så att lättnader i betjäningen kan uppnås. Eftersom det nuvarande ställverket enligt ovan säkerligen kan användas ytterligare 5 à 10 år måste skälen till att göra ett utbyte tidigare vara trafikekonomiska. En kalkyl som uppgjorts av I De visar att man genom att uppföra ett reläställverk som omfattar sträckan Älvsjö norra stationsgräns - Hagalund norra stationsgräns resp Sundbyberg östra stationsgräns och försett med indikering av tåglägena på sträckorna Uppsala ~ Södertälje S och Kungsängen - Tomteboda skulle kunna spara ca 250,000 kr per år och uppnå en avsevärt bättre tågföring än nu.. Kostnaderna för detta nya ställverk utfört i princip på det sätt varom man enades vid sammanträde den 6.4»55 skulle bli ca 2.6 milj. kronor utöver vad som redan nedlagts i ytterarbeten. Den kalkylmässiga räntabiliteten kan sålunda icke anses så god att den motiverar ett utbyte i förtid.  Motivet till att i ett ansträngt ekonomiskt läge investera denna summa måste sålunda helt sökas i strävandena i att uppnå bättre tågföring.

3. Möjligheterna att genomföra konstruktion och byggnad av nytt ställverk

Reläställverkstekniken är inom Sverige relativt ny. Vid SJ har man genom att konstruera allt större reläställverk fått sådan erfarenhet att man inom relativt kort tid, uppskattningsvis 3 månader, kan fixera de konstruktionsprinciper som skulle kunna användas för Cst. I övrigt finns inom landet icke sådan erfarenhet att man utan vidare skulle kunna lämna ut arbetet på entreprenad. I utlandet finns givetvis flera kompetenta signalfirmor som säkert skulle vara intresserade. Med tanke på de erfarenheter man fått främst genom de anbud som infordrats av DSB och TGOJ bör man kunna utgå ifrån att det lägsta av utländska anbud kommer att lämnas av Siemens.

Om SJ utför konstruktionsarbetet, fordras för det rutinmässiga arbetet uppskattningsvis 4  man under ett år. SJ har tyvärr icke dessa 4 man att avstå för detta relativt litet lönsamma arbete. En utväg är, att ritkrafter från Signalbolaget användes för rutinarbetet under tämligen direkt ledning från SJ, som då kommer undan med att tillhandahålla kanske en halv man under ett år.

Man kan därför säga att det egentligen icke finns fler än två möjligheter:

1. SJ utför konstruktionsarbetet i samarbete med SIB,
2. Hela arbetet utlämnas på entreprenad åt Siemens.

Konstruktionskrafter för rutinarbetet behöver icke engageras inom landet, Arbetet i samband med utarbetande av entreprenadhandlihgar kan dock bli betydande. Det är inte troligt att Siemens önskar åtaga sig konstruktionsarbetet utan att samtidigt få leverera materiel, Siemens önskar förmodligen använda sin egen teknik både när det gäller utförande av spårplan och kopplingar, vilket kan bereda svårigheter ifråga om anpassningen till den redan befintliga ytteranlägg-ningen. SJ arbetsinsats - anbudshandlingar och granskningsarbete -torde bli jämförbar med vad som angivits i alternativ 1.

Sammanfattning

Vid valet mellan de bägge alternativen synes följande böra beaktas. Ur beredskapssynpunkt kan det vara betänkligt att till en utländsk firmas disposition ställa mer eller mindre fullständiga uppgifter om trafikförhållanden m m vid Sveriges största järnvägsstation. Ur svensk exportsynpunkt torde det vara värdefullt att svensk industri får stå för en så pass omfattande anläggning som det här är frågan om.

Med hänsyn till dessa omständigheter torde den lämpligaste vägen vara, att man söker pressa Signalbolaget till en medverkan enligt alternativ 1, varvid man framhåller risken för att andra, dvs utländska firmor kopplas in. Enbart detta hot torde vara tillräckligt för att förmå Signalbolaget till långtgående ansträngningar. Eftersom det knappast kan påstås att det råder någon tidsnöd ifråga om anläggningen bör man i första hand försöka denna väg. Samtidigt med att detta sker genom Ebr försorg bör man på I distriktet starta förberedelsearbetet genom att i samband med Ebr uppgöra förslag till instruktionsritning, planritning och förreglingstabell.

Stockholm den 18 april 1955
Åke Karsberg






Sidan om reläställverk av Cst-typ

Startsidan

Sidan uppdaterad den 6 december 2005