Sammanbindningsbanan

1862

1862 kom ett betänkande om sträckning för järnväg från Stockholm norrut mm. På sidorna 85 - 99 behandlas behovet av en sammanbindningsbana och alternativa sträckningar för denna. Främsta motiven för en sammanbindning var att få järnväganslutning till hamnarna i Stockholm, direktförbindelse mellan norr och söder utan att ta omvägen över Örebro, samt direktförbindelser mellan orterna runtomkring Stockholm och olika delar av huvudstaden. Olägenheter med den sträckning som sedan byggdes ansågs vara bland annat att "den fria och vackra utsikten" stördes och att broarna kunde skadas av fartyg som slet sig vid stark västlig vind. En östlig sträckning via Skeppsbron och kanske med station vid Humlegården skulle dock vara sämre och troligen även dyrare.    

1863

Kartan nedan visar ett förslag från Nils Ericson 1863. Särskilt intressant är de föreslagna sidospåren: Det fanns även alternativa sträckningar,  ritade med streckade linjer och dessvärre svåra att skilja från de omväxlande streckade och punkterade linjer, som tycks beteckna gränser mellan polisdistrikt. Dessutom finns smala heldragna linjer med punkter; de kan tänkas beteckna telegraflinjer.
Från den av SJ 1927 utgivna skriften Stockholms centralstation, dess historiska utveckling och ombyggnad under åren 1925 - 1927

Jernvägslinien genom Stockholm med sidospår

Nedan ytterligare ett utsnitt i större skala från samma karta, man ser ett par föreslagna stickspår med okänt syfte i kvarterat Lagerbärsträdet nära Norra Bantorget. Klara-gasverkets etablissemang benämns Gasbelysningsbolagets tomter. Vid Hötorget passerar vad jag misstänker kan vara en telegraflinje - ovanpå (?) Beridarebanan.  Kungsholmen är föga bebyggd.



Nedan motsvarande delbild för sträckan från Liljeholmen till Stockholm södra, här benämnd Anhalt-Station, och sammanbindningsbanan vidare norrut.



webbplatsen Stockholm Gamla Stan om sammanbindningsbanans broar

Startsidan

Sidan uppdaterad den 7 april 2022