Ursprungligen såg det ut som på bilden ovan. Tågnummer visades på spårplanstavlan. Manövrering av signalsäkerhetsanläggningarna vid Stockholm C och angränsande stationer skedde genom att slå in nummer på knappsatser av den typ som syns längst till höger på bilden. Som mest fanns fyra sådana tastaturer. Det fanns separata knappsatser för att mata in tågnummer. Troligen är det en sådan tastatur som syns till vänster om den högra mannen [Bild från LM Ericsson-broschyr troligen utgiven 1971 eller 1972]
Sedan länge (1992?) sker manövreringen normalt från trafikledningscentralen vid Kungsbron. Men den gamla manöverplatsen har blivit kvar som reserv. Numera lär den dock aldrig användas, inte ens vid avbrott i förbindelsen med ledningscentralen. Eftersom signaljouren är baserad i trafikledningscentralens källare går det oftast väldigt snabbt att avhjälpa fel.
Per Forsström, som arbetar med denna typ av reläställverk, besökte gamla tågx i slutet av augusti 2013 och tog bilderna nedan:
Spårplanstavlan har förändrats avsevärt. Detta beror på att centralbangården byggts om, att Karlberg och Stockholm S fått egna reläställverk och att reläställverken vid Sundbyberg och Älvsjö inte längre kan manövreras från gamla tågx Cst (däremot från lokala manöverutrustningar på respektive plats).
Tågnummerindikatorerna har tagits bort. Det gamla reläbaserade tågnummersystemet finns ju inte kvar.
Nedan syns en av tastaturerna för manövrering. Knapparna nere till vänster används för att peka ut objekt som man vill påverka. Knapparna till höger används för att göra saker med det eller de objekt som man pekat ut. Exempelvis trycks 32 för att begära tågväg mellan två signaler som pekats ut. 31 används på samma sätt för att begära växlingsväg. Principen är alltså att först ange objekt och sedan åtgärd - precis som i många nutida användargränssnitt för datorsystem. Två tastaturer finns kvar.
Knappsatserna hade ursprungligen bara siffrorna 0 - 9 i nedre vänstra delen. Kompletteringen med 10 - 12 gjordes för att kunna manövrera reläställverket i Solna. Dock fanns i Solna endast utpekningsnummer som började med 12. De övriga nya knapparna var antagligen reserv för eventuella framtida utbyggnader.
På bilden ovan syns bland annat blå knappar för förbikoppling av spårledningar. Sådan frånkoppling kan behövas för att kunna lägga om en växel även om spårledningen felaktigt indikerar att det finns ett järnvägsfordon i växeln. Den blå knappen måste tryckas samtidigt med verkställighetsknapp 26 eller 27. Eftersom de blå knapparna sitter på stort avstånd från tastaturerna måste alltid två personer samverka när man genomför en sådan säkerhetskritisk åtgärd. Denna nödomläggningsmöjlighet kommer att finnas kvar även när det gamla manöversystemet slopas. Det går även att nödomlägga från "fjärren", alltså trafikledningscentralen.
Tastaturerna och spårplanstavlan togs bort i slutet av 2014. I oktober 2015 kom istället ett programmerbart logiskt styrsystem (PLS) med bildskärmar. PLS-systemet är ett icke-säkerhetskritiskt mellanled mellan signalsäkerhetsanläggningen och tågklarerarens manöversystem. Det har levererats av Siemens. PLS har ingångskort som tar emot status för spårledningar, låsning mm för vidarebefordran till tågklareraren. PLS har också utgångskort som utifrån operatörens kommandon drar icke felsäkra manöverreläer som i sin tur matar spänning till reläer i själva signalsäkerhetsanläggningen.
Även om manövrering på plats i princip aldrig sker är det bra att ha en lokal manöverplats så att signaltekniker som arbetar på anläggningen kan läsa av indikeringar. Under tiden fram tills det nya manöversystemet togs i bruk kunde endast Trafikcentralen (fjärren) manövrera anläggningen.
Tack till Per Forsström för bilder och uppgifter!
Sidan uppdaterad den 14 december 2015