Långedragslinjen - koncession, reglementen och föreskrifter
I en resolution 1905 gav staten medgivande,
koncession, till anläggande och drift av en elektrisk järnväg "från ön Saltholmen
i närheten av Långedrags badort till Göteborg". Att Långedragsbolaget sökte koncession
för järnväg och inte spårväg kan ha berott på dels att man tänkte
sig ett mer järnvägsmässigt trafikupplägg än det som faktiskt realiserades,
men kanske framför allt att en järnvägskoncession gav bolaget större möjligheter att lösa
in mark - enligt uppgift i Göteborgs Aftonblad den 15 mars 1904 inte lyckats träffa överenskommelse med berörda jordägare [Göteborgs historia den 15 mars 2024]. En karta över den projekterade banan har en påklistrad lapp med texten "järnväg", och man kan tänka sig att det under lappen stod "spårväg"
Omkring 1907 utarbetades ett förslag till reglemente.
Troligen baserades det på
vad som gällde vid den nyss elektrifierade Helsingborg - Råå
- Ramlösa
Järnväg HRRJ. Förslaget kom dock inte att tillämpas på Långedragslinjen.
Istället använde man en variant av spårvägens vanliga föreskifter, som togs in i
GS ordningsstadgor.
Reglemente från 1907, senast uppdaterat 1933
och publicerat i GS Särtryck 2, Ordningsstadgor, mars 1946
1948 var det dags att förnya koncessionen. Detta
medförde inte några större ändringar, förutom när det gällde beslut om trafik- och
tjänstgöringsreglemente.
Så småningom kom GS att anse att banans järnvägsstatus inte var till någon fördel.
Istället var det krångligt med separata koncessioner för olikadelar av nätet. I
början av 1970-talet (troligen 1972) fick GS så igenom en gemensam koncession där
hela systemet betraktades som spårväg.
Långedragslinjen
Startsidan
Sidan uppdaterad den 20 april 2024