Signalanläggningen hade till uppgift att säkerställa, att största tillåtna hastighet 40 km/h inte överskreds. Dessutom fungerade den som en linjeblockeringsanläggning. Genomgående spårledningar saknades dock
Vid varje signal fanns en ca 15 meter lång spårledning. Avståndet mellan signalerna var ungefär 200 meter.
Normalt visade signalerna A och D klart för körning - ett fast grönt sken. Övriga signaler visade normalt ett fast rött sken. Alla signalerna hade en rund gul tavla, vilken indikerade att stoppsignal försiktigt fick passeras efter en halv minuts väntan - under förutsättning att inget hinder syntes till. Stockholms spårvägsmuseum har en bild från 1949, där man ser en av dessa signaler. Antagligen är det signal A som är avbildad, och av någon anledning är den försedd med ogiltighetsmärke (kryss över signalskärmen)
Exempel på funktion vid körning från Traneberg till Kristineberg
Enligt signalinstruktionen kunde anläggningen kopplas ifrån. Endast luftlednings- eller trafikbefäl fick ge order om detta.
Grönt sken i signalerna C och F innebar väl i princip endast att den cirka femton meter långa spårledningen var fri, och att tåget höll tillräckligt låg hastighet. Någon kontroll av om spåret var fritt längre bort fanns inte, även om detta med hänsyn till hållplatserna kunde tyckas ha varit lämpligt.
Sidan uppdaterad den 25 december 2008