Tågstopp "sistema supporto condotta" i Italien och på Tvärbanan
Första tunnelbanan, Södertunneln 1933 - 1950
Trafiksystemet - planer och verklighet
Övrigt om organisation, trafik, personal, anläggningar
Allhelgonakyrkan - växellåsning med radar
Korsningar järnväg - spårväg samt spårvägen till slakthuset
Förstudie för Communications-Based Train Control under 1990-talet
Spårvägsutveckling i Göteborgsregionen. Spårvägssällskapet Ringlinien.
En konventionell spårväg
skiljer sig från en järnväg bland annat genom låg
hastighet, korta bromssträckor - och ofta körning i gatumiljö
på vissa sträckor. Signalsystem används normalt inte, utan
man kör på sikt. Vid växlar kan enkla system användas
för att hindra att växeln
läggs om medan vagn passerar.
Bilden till vänster visar en växelkontrollsignal vid Härlanda i Göteborg 2005. Det vågräta strecket överst indikerar att föraren kan begära omläggning av växeln. Det brutna strecket nedtill visar åt vilket håll växeln ligger. När växeln är låst och därmed säkert kan passeras släcks det övre vågräta strecket.
Två filmsnuttar från Göteborg i mitten av 1970-talet visar exempel på hur okonventionella lösningar kan utnyttjas i ett spårvägssystem:
Enkelspårsdrift vid akut vattenledningsarbete i en hårt trafikerad gata den 19 oktober 1975
Delning av tåg för att betjäna två ytterområden
Metro (av metropolitan railway/motsv; ungefär "storstadsjärnväg"), är en järnvägsform som kännetecknas av ganska låg hastighet, enhetlig vagnmateriel, och mycket tät trafik på vissa sträckor. Tunnelbana och Rapid Transit är alternativa benämningar, som dock kan avse även mer spårvägsaktiga banor.
Metrobanor har numera nästan alltid blocksignaler för
att hindra påkörning av framförvarande tåg.
Tidigare var det vanligt med körning på sikt. Ett av metrosystemen i New York lyckades
så sent som på 1920-talet slippa undan säkerhetsmyndigheternas
krav på blocksystem genom att "bevisa" att blocksignalerna skulle
hindra trafiken orimligt mycket. Numera anser man nog oftast att blocksystemet
underlättar, detta genom att tågen kan köra
snabbare, och hopklumpning av tåg undviks. Ofta är blocksignaler
permissiva, vilket innebär att en signal i stopp får passeras med låg
hastighet och enligt vissa regler. Växlar är vanligen förreglade, och även banor
utan blocksignaler införde tidigt kompletta ställverksanläggningar, så t ex
högbanan i Chicago.
Snabbspårväg och spårväg
i tunnel är exempel på hybridformer som ofta har signalsystem
liknande de som används på metrolinjer. Exempel i Sverige är
Södra Lidingöbanan, Tvärbanan i Stockholm och de flesta
tunnelsträckor i Göteborg.
Angeredsbanan, snabbspårvägen i Göteborg, var i början
till stor del enkelspårig, och hade trafiksäkerhetssystem
som liknade järnvägens. Några förortsbanor hade järnvägskoncession trots
att de snarare var spårvägar. Ett exempel var Långedragslinjen
Banderali, M D: Metro och spårväg i USA 1886 Illustrationer
Clark: Die Strassenbahnen, deren Anlage und Betrieb (Tramways, Their Construction and Working) 1886
Train Control and Signaling, ett avsnitt ur Transit Cooperative Research Program Report 13, Rail Transit Capacity, Washington DC 1996
Berlin
London
Tubeprune: Signalling on London Underground
Anorak Heaven or Signal Boxes on The Tube
New York
Subway Signals: A Comple Guide
Paris
Metrons trafikstyrning - magisteruppsats på engelska (ej längre tillgänglig?) Kort referat på svenska
Sidan uppdaterad den 9 januari 2024