I Sverige har det gjorts en framgångsrik och flera mindre lyckade installationer av automatisk hastighetsövervakning (ATC) på spårvägar. Angeredsbanan i Göteborg hade först ett system som inte fungerade och gjorde sedan ett nytt försök. Vägverket hade vissa invändningar och påpekade att det inte fanns något krav på ATC vid spårväg. Sedan monterades även andra generationens ATC-anordningar ned. Tvärbanan i Stockholm lyckades efter flera år (och långa trafikavbrott för ATC-tester) få igång ett ATC-system, som man dock vill avveckla. Ett italienskt system tog över, men är ännu inte helt godkänt.
Södra Lidingöbanan har sedan 1993 ett enkelt och välfungerande tågskyddssystem, Siemens ZUB122/ZUB222
På järnvägarna i Sverige brukar det vara tillåtet att köra utan ATC om hastigheten är under 80 km/h, så det är inte alldeles uppenbart att spårvagnar som håller sig under denna gräns behöver ett automatiskt stoppsystem. Spårvagnar brukar dessutom ha mycket effektiva bromsar.
Hur ser man i spårvägslandet Frankrike på detta med ATC för spårvagnar? Det finns en riktlinje från spårvägsavdelningen vid Generaldirektionen för infrastruktur, transporter och havsfrågor.
Enligt riktlinjen bör automatiskt tågstopp (DAAT) användas i två fall:
1. Spårväg med tät trafik och hastighet över 80 km/h
2. Skymd sikt på enkelspårig sträcka i tunnel om tillåten hastighet är över 30 km/h
I följande fall bör signal kompletteras med blixtljus och siren som varnar förare som kör mot "stopp":
1. Hastighet över 80 km/h men gles trafik
2. Där spårvägssträckor löper samman och sikten är skymd, om tillåten hastighet
är 40 km/h eller mer
3. Enkelspår med skymd sikt
Några bilder från 2014:
Blixtljus och siren vid början av enkelspårssträcka (Mulhouse linje 3, mötesspåret vid hållplatsen Musées).
Liknande varningssystem finns vid spårvägarna i Manchester, Nottingham och Mainz (Tyskland). Fast monterad ljudsignal som varnar vid otillåten stoppassage förekommer vid järnvägen i Frankrike. I Storbritannien använder järnvägarna på vissa platser blinkljus (SPAD indicators) i samma syfte, även om detta till stor del gjorts onödigt genom TPWS.
Snabbspårvägen (100 km/h) Rhônexpress vid Lyons flygplats, DAAT = tågstoppsanordning. Ljussignalen är av samma typ som på spårvägsnätet i övrigt. Med undantag av höghastighetssträckan mot flygplatsen kör man på sikt.
Bilden visar utfarten från flygplatsstationen, och där är hastigheten nedsatt p g a växelkurva. Det är dock en bit enkelspår så därför har man väl valt att ändå ha en tågstoppsanordning. DAAT = Dispositif d'Arrèt Automatique de Train; automatisk tågstoppsanordning
Paris linje T4, före detta järnväg. Maximalt tillåten hastighet 70 km/h, ingen ATC och heller inga blocksignaler. Däremot signaler i anslutning till växlar.
Dijon. Lite skymd sikt på platsen, men hastigheten är just där nedsatt till 30 km/h så några blocksignaler behövs inte
Cernay vid järnvägslinjen Mulhouse - Thann, som trafikeras både av duospårvagnar
och konventionella järnvägståg. Vid utfartssignalen mot den enkelspåriga sträckan
finns både baliser för KVB (de gula plattorna) och en krokodil (uppe till höger
i bilden). Krokodilen överför information på elektrisk väg när ett fordon som passerar
stryker en stålborste mot krokodilens rygg. Duospårvagnarna har både krokodilborstar
och KVB-antenner.
Frånvaron av tågskyddssystem tycks inte ha medfört något stort antal sammanstötningar eller urspåringar i växlar. Ett undantag är en påkörning som den 28 oktober 1998 inträffade i tunneln under järnvägsstationen i Strasbourg. En spårvagn hade blivit stående 70 meter före hållplatsen, och skyddades av en signal som visade blinkande orange sken. Detta borde ha fått följande vagn att minska hastigheten till 20 - 30 km/h [Mirguet, Olivier: "Le premier accident grave du tramway de Strasbourg", i La vie du rail den 4 november 1998 sid 10. Något oklar beskrivning av händelseförloppet]. Numera (observerat 2018) visas rött sken när det finns en spårvagn på signalsträcka i tunneln.
Sidan uppdaterad den 18 maj 2021