Korsningar mellan järnväg och spårväg
Plankorsningar mellan järnväg och spårväg har dessbättre
inte förekommit i någon stor utsträckning i Göteborg.
Vid Ånäsvägen fanns dock under flera decennier en plankorsning
med Stambanan. Denna hindrade högst avsevärt spårvagnarna
på linjen till Kviberg. Förortslinjem till Kviberg hade
en tid också en kort sidolinje till slakthuset. Den korsade BJ i plan,
men på grund av ovilja från BJ:s sida förekom knappast
någon spårvägstrafik över korsningen.
Vid Kusten fanns fram till början av 1950-talet en spårkorsning mellan SJ hamnbana
och ett spårvägsspår som främst användes för sandtransport. Angeredsbanan hade en
korsning med ett numera borttaget industrispår till Skarstedts fabrik (Skarwell).
Slutligen fanns 1923 (och 1924?) en plankorsning i Stampgatan. Det
var det provisoriska spåret till jubileumsutställningen
som var framdraget längs nuvarande Folkunga- och Skånegatorna.
Ånäsvägen (Gamlestadens grindar)
Innan spårvägstiden.
Gamlestadens Bomullsspinneri på
1860-talet. Vägen som korsade stambanan vid grindarna till höger
i bilden är den nuvarande Ånäsvägens förlängning,
ett led i förbindelsen mot Trollhättan och Kviberg. Bild från
[G 1930] sid 14. På en
karta som visar Göteborg kring 1860 syns plankorsningen i övre högra hörnet.
När spårvägen till Kviberg drogs fram installerades omkring
1905 installerades en säkerhetsanläggning som levererades av Södertälje
verkstäder på uppdrag av spårvägen. Ställverksapparat,
fällbomsvindspel mm en tillverkades dock av tyska AEG, eftersom Södertälje
hade lockoutat sina arbetare. Den tyska utrustningen ställde till mycket
problem - klockor och kuggdrev sprack, och nya
delar måste rekvireras från Tyskland. Anläggningen
omfattade en T-semafor med två försignaler. Ställverket hade
två signalhävstänger och två låshävstänger
(för skyddsväxlar i spårvägsspåren). Dessutom
fanns två fällbomsvindspel. Ställverket inrymdes i ett särskilt
hus - ett fuskbygge som snart satte sig och därmed störde den mekaniska
anläggningens funktion [Bkbr II, GS-handlingar i Göteborgs
stadsarkiv]. Spårvägen stod för alla bevakningskostnader. Skyddsväxlarna i spårvägsspåren
var fjäderväxlar, och för att spårvagnen skulle kunna passera måste konduktören
hålla i en spak på andra sidan järnvägen.
Redan tio minuter före "väntad tågankomst" var det förbjudet
för spårvagnar att passera [SJ utdrag ur protokoll vid II distr
sammanträde den 16 oktober 1905]. Detta var givetvis mycket hindrande
för spårvägen. 1908 tillkom den gångviadukt som
syns på bilden nedan. När bommarna var fällda kunde spårvagnarna
då vända på ömse sidor om järnvägen och utväxla
passagerare via gångbron. [Forsberg 2006 sid 7]
Ovan syns en spårvagn tillsynes
snabbt passera korsningen. En gångviadukt hade tillkommit med tanke
på att bommarna ofta var fällda långa tider. Spårvägstrafiken
lär ofta ha bedrivits så att vagnarna vände på vardera
sidan om järnvägen, och passagerarna fick byta vagn via gångviadukten. Bilden är troligen tagen
i riktning mot Sävenäs,
och banvaktstugan som syns även på första bilden låg då nordost om korsningen. Enligt [Forsberg 2006 sid 7] är bilden tagen
i september 1912, och visar nedmontering av gångviadukten över
järnvägen inför bygget av det tredje genomgående spåret.
Bild hos Sveriges Järnvägsmuseum.
Information till vägvakten om att tåg var på väg tycks
till en början ha givits med en elektrisk ringverksanläggning Olskroken
- Gamlestadens grindar - Partille. När ett tåg gick från
Göteborg skulle Olskroken ge två ringningar, och grindvakten svara
med två signaler. Om vakten inte svarade skulle tåget troligen
stoppas vid Olskroken. Från Partille var det fyra signaler som gällde [Protokoll från SJ II distrikt,
sammanträde den 16 okt 1905]..
1914 kom en ny instruktion för denna
anläggning.
Plankorsningen ersattes 1921 av den
vägport som syns till höger i bilden ovan. Den planskilda korsningen ordnades genom att järnvägen höjdes ungefär lika
mycket som gatan sänktes. Järnvägen flyttades också norrut i området kring den tidigare
plankorsningen vid Ånäsvägen. Detta syns på en
karta från 1923. Det tomma utrymmet
i förgrunden på bilden är Gustavsplatsen. Spårvägens spår
och kontaktledning är knappt urskiljbara. Vägporten har alltid
varit utsatt för översvämningar vid kraftigt regn. 1972 slutade
spårvagnarna rulla denna väg; en ny sträckning bakom Gamlestadens
fabriker (vid skorstenen på bilden) öppnades. Bilden ovan, från Sveriges Järnvägsmuseum, är troligen tagen 1930.
Bilden ovan är antagligen tagen i motsatt riktning, och troligen
kort tid efter att den planskilda korsningen blev klar. GS-bild i Göteborgs
region- och stadsarkiv
Här syns samma plats i maj 1952; de två nya multipelkörbara motorvagnarna drar på
prov två släpvagnar. Fotograf: Sörvik, bild från Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
Riksarkivet
Slakthuset
Spårvägslinjen till Kviberg hade även en gren till Slakthuset
på Marieholm. Slakthusspåret korsade Bergslagsbanan i plan. BJ "ansåg denna korsning särdeles oläglig", men så småningom kom man fram till en lösning "på för järnvägstrafiken betryggande villkor" [BJ 1922 sid 116].
Även tillsynsmyndigheten Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen var tveksam, till en början kunde man inte medgiva spårvägstrafik över BJ - säkerheten var inte
betryggande [Skrivelse den 10 mars 1905, i Bkbr 28/12]. I varje fall borde korsningen bevakas
av järnvägspersonal, inte folk från spårvägen,
eftersom det fanns en "ej ringa risk" [SJ II distrikt Bandir A414].
De personförande spårvagnarna vände före korsningen.
Persontrafiken upphörde dock helt efter några månader. Endast
de vagnar som transporterade kött från slakthuset fick korsa BJ.
Dessa köttransporter fick dock aldrig någon större omfattning,
och upphörde snart [Forsberg 2006 sid 8 f]. BJ-historiken från 1922 menar till och med att det överhuvudtaget aldrig förekom trafik över korsningen [BJ 1922 sid 116].
Bilden ovan torde visa den triangel som gav köttvagnarna möjlighet
att nå själva slakthuset. Byggnaderna i bakgrunden hör
väl till slakthuset? Att man byggde en triangel och inte bara en
växel kan ha haft till syfte att underlätta vändningen om
köttågen gick med släp. samband. Bilden nedan är troligen
tagen inne från slakthuset. BJ ligger i så fall till höger
utanför bildens kant. GS-bilder i Göteborgs region- och stadsarkiv
Källor
[Bkbr II] Liggare från SJ bankonstruktionsbyrå, band II.
Riksarkivet Arninge.
Övrigt SJ arkivmtrl
[G 1930] Statens Järnvägar: "Göteborgs
centralstation. Dess historiska utveckling och ombyggnad under åren
1927 - 1930", Stockholm 1930.
[Forsberg 2006] Forsberg, Anders: "Linje 7", 2006
[BJ 1922] Alhberg:
"Bergslagernas Järnvägsaktiebolag 1872 - 1922,
Historik II", Göteborg 1923
Startsidan
Sidan uppdaterad den 22 december 2019
