Ligga vid Inlandsbanan 1977. Ställbock för norra infartssignalen (envingad). För att synas bättre var norra signalen uppsatt en bit ut från stationen. Ställbocken var placerad vid infartsväxeln. Södra infartssignalen var däremot lokalställd och placerad vid ingångsväxeln. |
Nora stad, NBJ, 1977. Ställbock för de envingade infartssignalerna för tåg från Ervalla respektive Gyttorp. Dessa linjer kommer in från samma håll; stationen är en säckstation. Ställbocken var placerad i närheten av växlarna vid infarten. Numera lär signalerna vara försedda med elektriska drivanordningar, vilket gör att man slipper problemet med mekaniska ledningar längs spåren. |
Orsa 1975. När jag tog bilden hade man precis tagit i bruk en ny anläggning med ljussignaler för norra infarten och förgreningsväxeln mot Sveg respektive Bollnäs. Tidigare sköttes infartssignalerna från ställbocken. Det fanns kontrollås som samverkade med blockfält i signalvaktskuren. Dessa blockfält frigjordes när tågklareraren förreglade motsvarande blockfält på stationshusets vägg. Den tvåvingade utfartssignalen, som fällts för sista gången, var direkt förreglad med skiljeväxeln för Inlandsbanan respektive Orsa - Bollnäs |
Till höger: En synnerligen enkel anordning, oklart om det överhuvudtaget handlar om en signalställbock. Om anordningen används för att manövrera signaler, skulle det kunna gälla två signaler som aldrig ställs på kör samtidigt. En i och för sig vanlig situation innan obevakad körning blev möjlig. Båda bilderna från Sveriges Järnvägsmuseum. |
|
|
Vid Barsebäcksby på sträckan Kävlinge - Barsebäckshamn manövrerades T-semaforens vingar med en ställbock
(vevapparat) där vevarna normalt var riktade rakt uppåt.
Detta motsvarade ungefär de hävstänger monterade på semaformasten som användes för att manövrera en del T-semaforer.
Utsnitt ur SJ ritning C-4401 från 1928 . Ställbocken var placerad i stationshuset, vilket var ovanligt, och kombinerad med fällbomsvindspel. Den avklippta texten till höger på ritningsutsnittet nedan säger dubbelvingad semafor (alltså T-semafor) av Råå modell och draglinorna gå direkt till vingarna (= utan spännverk). En bild på apparaten finns på sidan 106 i Sjöbobanan av Cecilia Hägglund och Rolf Wändel, Kävlinge 2006 Löddeköpinge på samma bana hade en likadan ställbock. |
Undantagsvis förekom central växelomläggning från ställbock. Ett exempel var Lilleskog på sträckan Uddevalla - Herrljunga. Ena växeln till mötesspåret låg nära stationshuset och kunde manövreras på plats. Den andra växeln fanns cirka 400 meter bort och var därför förbunden med en ställbock nära stationshuset. Nedan visas ett utsnitt av bangårdsritning från 1923, inskannad av Järnvägsmuseet. Växelställbocken finns vid siffran 7, och den streckade linjen som går åt höger från ställbocken är den mekaniska ledningen till växeln. Som huvudsignal för båda körriktningarna fungerade en T-semafor vid siffran 6 på ritningen. Senare ersattes T-semaforen av en hemmabyggd ljussignal. 1944 fick stationen en konventionell mekanisk signalsäkerhetsanläggning med vevapparat, två centralt och lokalt omläggbara växlar samt två infartsljussignaler.
|
|
.
Övertorneå 1977. Infartssignalen på denna slutstation
hade ersatts av en treskens ljussignal, men ställbockens vev fanns kvar
för att låsa infartsväxeln. I skåpet upptill
på ställbocken fanns två kontrollås för växlar
samt ett tågvägslås K15. Dessutom en strömbrytare
för att i nödfall kunna ställa signalen till stopp.
|
Överhogdals grusgrop vid Inlandsbanan 1978. Vid platsen fanns två växlar för spår som gick i en slinga genom grustaget. I grusgropen stod slopade vagnar, bland annat typerna B13, FV1 och G. Det fanns envingade signaler utanför yttersta växlarna. Dessa signaler manövrerades från ställbocken, som var placerad ungefär mittemellan växlarna i huvudspåret. På ställbocken fanns bland annat kontrollås av typerna K5, K14 och K16. Denna anläggning motsvarade ungefär figur 120 ovan, förutom att växlarna ledde till en slinga. Semaforerna hade gasbelysning. Ritning En ny anläggning med ljussignaler hade installerats men ännu inte tagits i bruk. |
Ytterhogdal vid Inlandsbanan 1978. Ställbock med tågvägshävstänger, motsvarar närmast figur 121 ovan, dock fanns här endast envingade infartssignaler. Denna typ av ställbock liknar de vanliga vevapparaterna. Det fanns två K1- och två K5-lås, samt K14 och K16. Apparaten var tillverkad av ÅSSA 1943 (?). När jag passerade platsen tio år senare, noterade jag att där numera fanns treskens infartssignaler med försignaler |
Bilden till höger: Ställbock/vevapparat med två signalvevar vid Ullared, Falkenbergs Järnväg. Till höger om ställbocken syns ett fällbomsvindspel tillverkat av Råå Mekaniska Verkstad [Sveriges Järnvägsmuseum]
Mekaniska ställverk
Sidan uppdaterad den 23 december 2019