SJH 325.1 Signalteknisk handbok
Gäller fr o m 1.4.1968
Texten nedan är inskannad och OCR-behandlad.
Felaktigheter kan undantagsvis ha uppstått i samband med detta. Figurer
som utgörs av fotografier är med hänsyn till det enkla trycket
inte inskannade.
Kapitel VII Fjärrblockering
Allmänt
Med den vid SJ införda benämningen fjärrblockering (fjb)
avses anordningar genom vilka fordonsrörelserna på en bansträcka
kan ledas och övervakas från en central (fjärrställverket)
utan medverkan av personal på de underställda stationerna. Början
och slutet på en sådan bansträcka markeras av skyltar,
fig 191. Uttrycket fjärrblockering härleds från de två
begreppen fjärrstyrning och linjeblockering.
Fig 191 Skyltar vid fjärrblockerings början och slut
Med fjärrstyrning avses manövrering från fjärrställverket
av underställda stationers säkerhetsanläggningar, vilket
sker genom att manövrer (egentligen manöverorder) utsänds,
som påverkar dessa. Tågens gång regleras enbart genom de
besked, som signalerna ger, och säkerhetsanläggningarna måste
därför vara så fullständiga, att tågväg är
helt tryggad, när körsignal visas.
Genom att fjärrstyrningen kompletteras med automatisk linjeblockering
säkerställs även tågens gång på linjen
mellan stationerna.
Vidare måste säkerhetsanordningar vid vägkorsningar vara
utförda för automatisk funktion.
I fjärrställverket kan man på en indikeringspanel, fig
192 -194 avläsa tillståndet i stationernas säkerhetsanläggningar
samt pågående tågrörelser m m. Den i fjärrställverket
tjänstgörande tågklareraren (fjärrtågklareraren)
kan således överblicka trafik situationen på hela fjb-sträckan
och vid behov flytta möten och förbigångar till lämpliga
stationer. Härigenom kan tågföringen förbättras
och linjens trafikkapacitet ökas.
Tågens gång kan även följas på en tågtidsskrivare,
fig 195, vilken automatiskt registrerar tågrörelserna i form
av en grafisk tidtabell.
Ställverket kan kompletteras med en utrustning för tågslagsmarkering,
som gör det möjligt att på indikeringspanelen registrera
vilka slags tåg (snälltåg, persontåg etc) som finns
på linjen. Dessa anordningar har emellertid t v icke införts
vid SJ.
Vid fel på indikeringssystemet kan felaktiga indikeringar komma
att visas i fjärrställverket. Detta inverkar emellertid ej på
trafiksäkerheten. Denna ligger nämligen på fjb-sträckor
liksom på andra bansträckor helt i de lokala säkerhetsanläggningarna
resp i linjeblockeringen, medan fjärrstyrningen såsom av det
föregående framgår utgör ett manöversystem, genom
vilket de lokala ställverksmanövrerna överflyttas till fjärrställverket.
Härigenom bortfaller behovet av tkl på stationerna, och personalen
i övrigt kan reduceras till vad som erfordras för allmänhetens
service. Denna personalbesparing medför för SJ en betydande ekonomisk
vinst.
På linjer med elektrisk drift men utan fjb manövreras stationernas
frånskiljare i kontaktledningssystemet av stationernas personal på
order från driftcentralen. På fjb-linjer har emellertid bortfallet
av stationspersonal nödvändiggjort fjärrstyrning även
av dessa frånskiljare, vilket å andra sidan medfört fördelen
av snabbare utförda manövrer.
För att trafiken vid fel och störningar skall kunna avvecklas
utan alltför stora förseningar ställs på fjb-linjer
stora krav på telefonsystemet. Ett helt nytt sådant
har därför utarbetats för dessa linjer. Å andra sidan
ger fjb-systemets indikeringar stora möjligheter att lokalisera fel,
varigenom avhjälpandet av dessa underlättas.
Trafiken på fjb-linjer sker under former, som i flera avseenden
avviker från de eljest vanliga. Som en följd härav erfordras
för dessa linjer åtskilliga undantag från och tillägg
till Säo bestämmelser. Dessa är samlade i ett tillägg
till Säo benämnt "Särskilda säkerhetsföreskrifter
för bansträckor med fjärrblockering" (SFJ 010.l).
Bl a gäller enligt dessa föreskrifter att småfordon (A-
och B-fordon) icke skall vara isolerade (jfr sid 68). Enär emellertid
tillförlitlig kortslutning av spårledningarna ej alltid kan påräknas,
skall vid färd med dessa fordon vissa säkerhetsåtgärder
vara vidtagna. Bl a skall blocksignalerna vid stationsgränserna bakom
och framför fordonet vara spärrade i stoppställning så
länge fordonet befinner sig på stationssträckan.
Fig 192 Fjb-central Göteborg 1966
Fig 193 Fjb-central Gävle 1966
Fig 194 Detalj av fig 193
Fig 195 Tågtidskrivare
Fig 196 Knappsats (Tastatur)
FJB-SYSTEMETS UPPBYGGNAD OCH FUNKTION
Det vid SJ använda fjb-systemet benämns i sitt nuvarande utförande
typ JZA 1102. Fig 197 visar hur en fjb-anläggning enligt detta system
i princip är uppbyggd.
Anläggningen innehåller en manöverdel och en indikeringsdel.
Såväl manövrer som indikeringar överförs på
en och samma tvåtrådiga ledning. Upp till åtta så
utrustade ledningar kan anslutas till systemet.
Manöverdelen består för varje ledning av en sändare
MS i fjärrställverket och en mottagare MM på varje ansluten
station. Till varje manöversändare kan anslutas högst 32
stationer. Används flera sändare (och ledningar) kan man ansluta
64 stationer till systemet. En sändare kan skicka 64 olika manövrer.
Avståndet till den längst bort belägna stationen kan få
uppgå till c:a 200 km, om ledningen består av kabeltrådar
av vanligen använda dimensioner.
Indikeringsdelen består för varje ledning av en mottagare
IM i fjärrställverket och en sändare IS på varje station.
Till indikeringsmottagaren kan anslutas 32 stationer (sändare) och
varje sådan kan sända 98 olika indikeringar.
Order om manöver (manöversändning) ges med en knappsats
(tastatur), fig 196. Denna innehåller åtta knappar märkta
med siffrorna 1-8 samt tre knappar märkta S, i och R. Dessutom finns
fyra knappar för tågslagsmarkering, vilka dock f n ej används.
Varje ansluten station erhåller ett tvåsiffrigt stationsnummer.
Likaså har varje manöver ett tvåsiffrigt nummer. Dessa
är ordnade efter ett visst system för att lätt kunna hållas
i minnet.
Vid utsändning av en manöver slås fyra siffror in på
tastaturen. De två första utgör stationens nummer och de
två sista manöverns nummer. Att rätta siffror slagits in
kontrolleras på indikeringspanelen (se nedan).
Därefter intrycks verkställighetsknappen S, varigenom manöversändaren
startar. I denna omvandlas de inslagna siffrorna till en serie korta strömimpulser
av positiv eller negativ polaritet, vilka sänds ut på ledningen.
Innan knappen S tryckts in kan en inslagen manöver återkallas,
vilket sker genom intryckning av knappen A.
Manövermottagning. De utsända impulserna utväljer
i första hand den station, som skall mottaga manöverordern. Manövermottagaren
på denna station påverkar därefter de reläer i säkerhetsanläggningen,
genom vilka manövern skall verkställas.
Vid utsändningen av en manöver beläggs ledningen under
en tid av c:a 0,6 sekunder.
Indikering. Säkerhetsanläggningens yttre enheter kontrolleras
av reläer, som är attraherade eller fallna beroende på enheternas
lägen (växlar i + eller -, signaler i stopp eller kör etc).
Varje förändring som inträffar (genom manöver eller
på annat sätt) registreras i stationens indikeringssändare.
Vissa förändringar rapporteras av denna omedelbart till fjärrställverket
(partiell indikering), medan andra lagras till dess man från fjärrställverket
genom en särskild manöver begär indikering av samtliga enheters
lägen i säkerhetsanläggningen (total indikering).
Utsändning av en manöver är förhindrad när indikering
pågår och vice versa. Manövern resp indikeringen lagras
i sådana fall till dess linjen blir ledig. Vid köbildning sänds
manövrar och indikeringar växelvis.
En indikering belägger ledningen c:a 1,4 sekunder. Sänds flera
indikeringar i följd från en och samma station blir dock tiden
per indikering väsentligt kortare. Samtliga 98 indikeringar sänds
på c:a 7 sekunder.
Från indikeringsmottagaren i fjärrställverket överförs
indikeringarna till indikeringspanelen där de framträder
som lysande ljusöppningar, siffror och bokstäver. Sker indikeringsöverföringen
icke korrekt, utlöses larm i fjärrställverket och indikeringsmottagaren
blockeras. Blockeringen upphävs genom tryckning av knappen R på
tastaturen.
Indikeringspanelen består dels av spårplaner, en för
varje ansluten station, dels av tablåer, som är gemensamma för
alla stationerna, och på vilka visas
1) totalindikering,
2) pågående manöver- och indikeringssändningar
m m,
3) läget av stationernas frånskiljare m m.
Panel för fjärrstyrd
station, fig 198
Spårplanen på denna panel visar normalt endast sådana
indikeringar, som erfordras för dirigering av tågrörelserna.
Till förtydligande av denna ytterst förenklade spårplan visas
på fig 200 placeringen av stationens
signaler, gränserna för spårledningarna m m. De indikeringar,
som kan visas, framgår av nedanstående tabell. Såsom där
anges framträder vissa indikeringar ("manöverindikeringar") med
blinkande sken. Dessa överförs från tastaturen direkt till
panelen för att man därigenom skall kunna kontrollera att rätta
siffror slagits in. De försvinner, när manövern går
ut, men återkommer med fast sken, när manövern utförts.
Fig 199 visar en stationspanel
av tidigare utförande. På denna panel visas även läget
av stationens kontaktledningsfrånskiljare.
Indikeringar på stationspanel fig 198
a spärrlampa, röd. Lyser, när linjen
är spärrad, vilket innebär att körsignal ej kan ges
för infart på linjen.
b körriktningslampa, vit. Lyser då linjeblockeringen
är inställd för körning i pilens riktning.
c utfartssignaler (i verkligheten placerade vid utfartstågvägarnas
början), grön. Lyser med blinkande sken, när order om utfartstågväg
slagits in på tastaturen, slocknar när ordern går ut,
återkommer med fast sken när såväl utfarts- som linjeinfartssignal
visar kör, slocknar när tåget passerar utfartssignalen.
d infartssignal, grön. Tänds och släcks
i analogi med c.
e spårledning, röd. Lyser med fast sken när
spårledningen (blocksträckan närmast stationen) är belagd.
f spårledning (från infartssignalen
genom växeln till utfartssignalerna), röd. Lyser med fast sken,
när spårledningen är belagd.
g tågvägslåsning, vit. Lyser med
blinkande sken när order om tågväg in eller ut slagits in.
Släcks när manövern går ut. Lyser med fast sken, när
tågvägen är låst. Släcks när tågvägen
utlöses.
h körriktningslampa, röd. Lyser med fast
sken då tåg inkommit på tågspåret efter att
först ha passerat den vänstra infartssignalen, vilken skall ha
visat körsignal. Släcks då spårledningen blir fri.
i körriktningslampa, röd. Fungerar
som lampa h för tåg från höger.
h,i båda lamporna lyser, när fordon, för vilka tågväg
ej lagts, inkommer på tågspåret, ävensom när
vid genomgångsdrift tåg inkommer på tågspåret,
oavsett riktningen.
k spärrlampa, röd. Lyser då
motsvarande tågspår är spärrat för infart.
n stationslampa, vit. Lyser då stationsnumret
slagits in på tastaturen. Släcks, när manövern går
ut.
1,2 reserv
M magasinering, grön. Lyser med fast sken,
när tågväg, genomgångsdrift eller lokalomläggning
är magasinerad.
S stationsmanöver, vit. Lyser med fast sken
när stationens säkerhetsanläggning kan manövreras frän
ställverket på platsen.
G genomgångsdrift, vit. Lyser då genomgångsdrift
är ställd.
L Lokalomläggning av växlar, vit. Lyser då
växlarna kan läggas om lokalt.
T totalindikering, vit. Lyser då totalindikering
pågår från stationen.
IB indikeringsblockering, röd. Lyser då
order om indikeringsblockering slagits in på tastaturen. Övriga
indikeringslampor för stationen är då släckta. Blockeringen
upphävs (blockeringslampan slocknar) genom utsändande av order
om partiell indikering.
F fellampa, röd. Lyser då fel eller
störning uppstått på stationen. Felets art avläses
på tablån för totalindikering, fig 201, efter order om
totalindikering.
Al stationsautomat, vit. Lyser när stationsautomat
är inkopplad för möten.
A2 stationsautomat, vit. Lyser när stationsautomaten
är inkopplad för förbigångar.
A1A2 båda lamporna lyser när stationsautomat är
inkopplad för automatdrift.
Panel för totalindikering, fig
201
Lamporna på denna panel är normalt släckta, men tänds
när man genom en särskild order begär totalindikering från
någon station.
Följande indikeringar visas vid totalindikering:
r stopplampa för uppspår, röd.
Lyser då linjeinfart visar stopp.
s stopplampa för uppspår, röd. Lyser
då infartssignal till stationen visar stopp.
t,u motsvarande lampor för nedspår eller enkelspår.
v indikeringslampor för växellägen,
vita. Lysande + eller - anger läget av första, andra eller tredje
växeln, räknat från stationens mitt.
S stopplampa, röd. Lyser då stationens
vippställare "Alla signaler" (sid ) fällts till läget
"stopp".
K låsning av enbart lokalt omläggbara
växlar, röd. Lyser när växlarna _ej_ är låsta.
N nödutlösning, röd. Lyser när
nödutlösning pågår.
H handvev för växlar, röd. Lyser
när veven ej är inlåst.
B vägkorsningsanläggning, röd.
Lyser när vägtrafiken varit spärrad mer än 10 min.
E reservkraft, röd. Lyser när reservkraft
är inkopplad.
L batteriladdning, röd. Lyser vid laddningsavbrott.
(Används vanligen ej).
V växelvärme, röd. Lyser när order
om växelvärme utsänts.
1-16 Indikeringar för kontaktledningsfrånskiljare,
vita.
Vissa siffror anger läget av frånskiljare, andra siffror anger
vissa fel.
Panel för indikering av pågående
manöver- och indikeringssändningar, fig 202.
Dessa indikeringar visas av utrymmesskäl ofta på panelen för
en gränsstation. (Sådan panel kan även visa tågvägar
till och från den fjärrstyrda linjen, men dessa tågvägar
manövreras ej från fjb-centralen). Följande indikeringar
visas:
Ul lyser med fast sken när indikeringssändning
pågår från station vars nummer (11-28) lyser. Är skenen
blinkande anger detta att indikeringen är felaktig.
UM lyser när sändning pågår av manöver
vars nummer förut visats i den inramade rutan ("sifferindikatorn").
1, 2, T, IB, F avser samma indikeringar som på stationspanel.
Panel för indikering av frånskiljare,
fig 203 [I tidigare utföra fjb-anläggningar visas dessa
indikeringar på respektive stationspaneler, fig 199]
Denna panel är uppdelad i stationsfält med stationernas namn
och nummer.
A, Zl, Z3 betecknar frånskiljare i kontaktledningssystemet,
jfr fig 199 och 206,
BL1, BL2 betecknar frånskiljare i hjälpkraftledningen,
jfr fig 199 och 206
Grön lampa ovanför anger att frånskiljare är tillslagen,
röd lampa nedanför att den är frånslagen.
Lamporna är normalt släckta, men kan tändas med en omkastare
vid fjtkl plats.
N lyser vid nödfrånkoppling av kontaktledningen,
ÖA (på vissa stationer) lyser vid överström
(kortslutning av kontaktledningen),
KS (på vissa stationer) lyser när zongränsbrytare
är frånslagen,
IN, UN (på vissa stationer) lyser när zongränsbrytares
nödstopputrustning är till-kopplad, resp frånkopplad.
Lamporna IN och UN är normalt släckta, men kan tändas med
ovannämnda omkastare vid fjtkl plats.
I tablån för totalindikeringar,
fig 201, lyser siffrorna 1 och 3 vid vissa fel i reläutrustningen
för manövrering av ovanstående frånskiljare.
MANÖVRERING AV FJÄRRSTÄLLVERKET
Från fjärrställverket kan följande manövrer
beordras:
1) omläggning av enstaka växel, medgivande till
lokalmanövrering av växlar och spårspärrar, återtagning
av medgivandet, till- och frånkoppling av växelvärme,
2) spärrning och frigivning av blocksignaler, spärrning
och frigivning av körsignal till visst spår, alla signaler till
stopp och till kör,
3) in- och urkoppling av stationsautomat, in- och urkoppling av
genomgångsdrift,
4) vändning av linjeblockeringens körriktning,
5) total indikering, indikeringsblockering, återtagning
härav, vilket i båda fallen sker genom order om partiell indikering,
6) läggning av in- och utfartstågvägar,
7) till- och frånslagning av frånskiljare, nödfrånkoppling
av kontaktledning, frigivning av nödstopps- och överströmsindikering.
Vid läggning av tågvägar förfares enligt följande.
Om man exempelvis vill lägga en tågväg benämnd "infart
på längsta sidotågväg, A-ände" på station
nr 32, inslås på tastaturen siffrorna 3213. När man slagit
stationsnumret tänds stationslampan (n på fig 198) på panelen för denna station (för
kontroll av att rätt stationsnummer slagits). Då man slår
de två andra siffrorna (13) lyser dessa i sifferindikatorn på
tablån fig 202 (kontroll av manövernumret).
Samtidigt indikkeras tågvägen på stationspanelen, fig
198, där lampan d lyser med grönt och lampan g med vitt blinksken.
När startknappen S inslås, släcks stationslampan och siffrorna
i sifferindikatorn, och då manövern gått ut släcks
lamporna d och g. När tågvägen blivit låst och infartssignalen
visar körsignal, tänds sistnämnda lampor ånyo, nu
med fast sken. Lampan UM (fig 202)
är tänd medan utsändningen av manövern pågår,
och lampan UI samt stationsnumret på samma tablå är tända
medan indikeringsmottagningen pågår.
På stationspanelen indikeras det ankommande tågets läge
med rött, fast sken i de normalt släckta spårledningslamporna
e och f. Tågvägen utlöses (nämnda lampor slocknar),
när tåget i sin helhet kommit in på tågspåret.
Lampan g lyser emellertid till dess föraren genom stoppanmälan
rapporterat att tåget stannat. [Tågväg för ett mötande
tåg kan ej läggas förrän denna stoppanmälan verkställts.]
Lampan h lyser så länge tåget står kvar på
tågspåret. Dess läge till vänster på spårplanen
anger att tåget kommit in från vänster (A-änden).
Om fordon kommit in utan att tågväg blivit ställd samt
vid genomgångsdrift lyser båda lamporna h och i.
Vid enstaka möte eller förbigång på en station kan
man, sedan tågvägen lagts för det första tåget,
omedelbart sända manövern för tågvägen för
det andra tåget. Denna manöver magasineras då och kommer
automatiskt till utförande, när den första tågvägen
blivit utlöst, och föraren gjort stoppanmälan. Magasineringen
indikeras av bokstaven M på stationspanelen (fig 198).
Om tågmöte eller förbigång icke skall äga
rum på en station, kan man automatisera tågpassagen där
genom manövern "genomgångsdrift". Därigenom läggs
huvudtågvägen varefter in- och utfartssignalerna visar körsignal
för den körriktning, för vilken linjeblockeringen är
inställd. Tågvägen utlöses icke av passerande tåg,
utan fungerar som en blocksträcka i linjeblockeringen. Vid genomgångsdrift
skall sidotåg-vägar vara fria från fordon, eller ock skall
(på linjen Kra-Vj) där uppställda fordon vara förstängda
med" en särskild låsanordning.
Fjtkl arbete kan emellertid underlättas ytterligare. Detta sker med
tillhjälp av s k stationsautomater. En stationsautomat ingår
i utrustningen på varje station. Genom olika manövrer kan i denna
magasineras "enstaka möte", "enstaka förbigång" eller "automatdrift".
"Enstaka möte" indikeras på stationspanelen, fig 198, av bokstaven Al och "enstaka
förbigång" av bokstaven A2. I båda fallen läggs automatiskt
sidotågväg för det först ankommande tåget, och
sedan detta inkommit, huvudtågvägen för det andra tåget.
Sedan båda tågen lämnat stationsområdet, kopplas automatiken
ned.
"Automatdrift" indikeras med båda bokstäverna Al och A2. Vid
automatdrift ombesörjer stationsautomaten flera möten eller förbigångar
efter varandra. Skall tågmöte eller förbigång icke
äga rum, ställer automaten genomfartstågväg på
huvudspåret, förutsatt att linjen är fri till nästa
station och att ingen utfartstågväg är lagd där för
tåg i motsatt riktning.
Manövrering av frånskiljare och strömbrytare i kontakt-
och hjälpkraftledningarna utföres av fjtkl på order från
driftcentral, dit även indikeringar av dessa rapporteras, allt enligt
föreskrifter i SJF nr 511.
ANORDNINGAR PÅ FJÄRRSTYRDA STATIONER
Säkerhetsanläggningarna manövreras med reläställverk,
vilka i huvudsak är utförda så som tidigare beskrivits.
Vissa avvikelser förekommer emellertid.
Reläutrustningen för säkerhetsanläggningen inryms
i ett särskilt relähus, vanligen placerat i närheten av stationshuset,
fig 204. I relähuset finns även utrustning för manövrering
av stationens frånskiljare m m för kontaktledningssystemet.
Såväl säkerhetsanläggning som frånskiljare
manövreras normalt från fjärrställverket. De kan emellertid
också kopplas om för lokal manövrering ("stationsmanövrering").
För detta ändamål finns i relähuset en i ett särskilt
rum uppsatt manövertavla. Fig 205, 206, visar en sådan för
en station på enkelspårig bana. Den består av en större
del för säkerhetsanläggningen och en mindre del för
frånskiljarna.
Omkoppling av säkerhetsanläggningen till stationsmanövrering
sker genom uppläsning av kontrollåset K15p till läget "manöverställare
fria" samt omställning nedåt av en vippställare till läget
"stationsmanöver", varigenom en vit kontrollampa nedanför ställaren
tänds.
Spårplanslamporna, som normalt är släckta, tänds
genom omställning av en annan vippställare nedåt.
Signaltelefonerna kopplas om till tågx.
Därefter kan manövrering ske med övriga vippställare,
som alla är återfjädrande. Manövreringen sker nämligen
i dessa ställverk med strömimpulser, och vippställarna hålls
därför omställda endast tills en lampa ovanför tänts.
Centralt omläggbara växlars indikeringslampor är släckta
under omläggning och när växel blir uppkör eller vevas
om.
Växlar och spårspärrar, som är endast lokalt omläggbara,
är normalt låsta. De friges genom omställning av en för
alla gemensam ställare betecknad "Lokalomläggning av växlar".
Genom samma manöver lämnas också medgivande till lokal
omläggning av centralt omläggbara växlar.
Frigivningen återtas genom att ställaren "Alla signaler" fälls
till läget "stopp" och samtidigt ställaren "Nödutlösning
av tågvägslåsning" uppåt. Central växelomläggning
är därefter fördröjd c:a 1 minut.
Tågvägar läggs liksom i tidigare beskrivna reläställverk
genom omställning i tågets körriktning av två vippställare
den ena i det spår, från vilket tåget kommer och den
andra i det spår, dit tåget skall gå. När tågvägen
är låst, tänds gröna tågvägspilar i spåret.
Tågvägsställarna kan släppas, när lampan "Magasinering"
tänts.
Körsignal visas automatiskt, förutsatt att infartstågväg
är hinderfri fram till stationsgränsen bortom tågvägens
slutpunkt, samt att utfartstågväg är hinderfri till stationsgränsen
och att blocksignalen där visar körsignal. Körsignal kan
återtas genom att ställaren "Alla signaler" fälls till läget
"stopp". Är tågvägen låst, kan ny körsignal ges
genom att ställaren fälls till läget "kör".
Tågvägslåsning upphävs automatiskt
- på infartstågväg när tåget kommit in
hinderfritt på tågspåret,
- på utfartstågväg när tåget i sin helhet
passerat stationsgränsen.
Har endast infartstågväg lagts, kan dock tågväg
för mötande tåg ej läggas förrän ställaren
"stoppanmälan" ställts om. Detta skall göras när tåget
stannat.
När station är fjärrstyrd, skall denna stoppanmälan
ges av föraren genom intryckning av en knapp. Knappar för detta
ändamål finns uppsatta på stations- och relähus samt
vid sådana platser på bangården, där lok vanligen
befinner sig, när tåg stannat.
För att föraren skall veta att tåget kommit in hinderfritt
i aktern, är lampor uppsatta i stolparna, vid de yttersta växlarna.
När infartstågväg är lagd lyser lampan vid utfartsväxeln
med fast (tidigare blinkande) vitt sken. Lampan slocknar när tåget
kommit in hinderfritt.
Vid nödutlösning av tågväg fälls ställaren
"Alla signaler" till stopp och samtidigt ställaren "Nödutlösning
av tågvägslåsning" uppåt. När lamporna ovanför
ställarna efter en minut slocknar, är tågvägen utlöst.
När tågväg är låst, kan nya tågvägar
läggas. De blir därvid magasinerade, vilket indikeras av lampan
"Magasinering". Magasineringen kan upphävas genom att ställaren
"Alla signaler" först fälls uppåt mot "stopp" och därefter
nedåt mot "kör".
Genomgångsdrift kan även ställas vid stationsmanövrering,
förutsatt att linjeblockeringen är i bruk. Ställaren "genomgångsdrift"
ställs uppåt, tills lampan "magasinering" tänts. Genomgångsdrift
kan ställas även om fjärrstyrningen är ur bruk. Den
återtas genom nödutlösning.
Om såväl fjärrstyrningen som linjeblockeringen är
ur bruk, kan stationen dock lämnas obevakad för tåg. Man
ställer då genomgångsdrift och låser därefter
upp låset K14p till läget "Obev". Infartssignalerna visar då
körsignal, men utfartssignalerna stopp. När bevakningen skall
återtas vrids nyckeln K14p till läget "Bev" varefter nödutlöses.
Linjeblockeringens körriktning indikeras med grönt sken i de
pilformade ljusöppningarna "in" och "ut". Körriktningen vänds
automatiskt, om den är riktad mot en station från vilken utfartstågväg
lagts, förutsatt att lampan "linjen fri" lyser. Är däremot
tåg på väg mot stationen, vänds körriktningen
först när tåget kommit in.
Blocksignal vid stationsgräns kan spärras i stopp genom att
ställaren "Spärrning av blocksignal" fälls uppåt. Spärrningen
upphävs genom att ställaren fälls nedåt.
Skyddsanordningar vid vägkorsningar fungerar automatiskt för
tåg. Automatiken kopplas in, när tågväg ställs.
Genom beroenden med huvudsignalerna säkerställs att varningssignalering
pågått tillräckligt lång tid och att bommar hunnit
fällas, innan tåget hunnit fram till vägkorsningen. Om
tåg stannat framför vägkorsning, som ligger framför
utfartssignalen, så upphör varningssignaleringen (bommar lyfts)
vid stoppanmälan. Vägskyddsanordningen träder ånyo
i funktion, när utfartssignalen ställs till kör.
Vägskyddsanordningar kan även startas manuellt med hjälp
av strömbrytare vid korsningen och i vissa fall även vid stationshuset.
Beträffande skyddsanordningar vid plattformsövergångar
se sid 229.
På manövertavlan för frånskiljare finns två
kontaktlås för fjärr- resp lokalmanövrering.
Kontrollamporna är normalt släckta, och kan tändas med
en omkastare. Till- och frånslagning av frånskiljare sker med
vippställare, som ställs om uppåt eller nedåt. Frånskiljarnas
placering anges på ett förenklat kopplingsschema.
På tavlan finns även en knapp för nödfrånkoppling
av kontaktledningen.
Frånskiljare och strömbrytare kan även manövreras
med handvev direkt på motormanöver-donen .
Fig 204 Relähus på fjb-station
Fig 205 Manövertavla på fjb-station
Ovan och nedan: Fig 206 Manövertavla på fjb-station.
SIGNALTELEFONSYSTEM
Signaltelefonsystemet på nyare fjb-linjer är uppbyggt för
s k decentraliserat val. Fjtkl har företrädesrätt till linjen.
Hans telefonapparat anropas med ett ensiffrigt nummer, medan övriga
telefonapparater anropas med tresiffriga nummer. Telefonapparater finns
vid blocksignalerna på linjen, vid de fjärrstyrda stationernas
signaler för infart och för utfart från sidotågväg
samt i lokalerna för stationsmanövrering (tågx).
Om tåg stannat framför huvudsignal i stoppställning,
skall föraren anropa fjtkl, för att av honom få besked
om tågets vidareförande. Fjtkl anropas från samtliga signaltelefoner
med siffran 0. Så snart fjtkl svarat, skall den anropande uppge var
han befinner sig, telefonnummer m m. Fjtkl:s mikrofon bortkopplas efter
några sekunder, och han kan därefter endast höra men ej
tala till den anropande, förrän motringning har skett. Genom
motringning får fjtkl kontroll på att den anropande befinner
sig på uppgiven plats. Från signaltelefon kan man anropa annan
station genom att slå dess tresiffriga nummer. I detta fall är
samtalstiden begränsad till några minuter.
Om siffertagning ej påbörjas inom c:a 15 sekunder efter det
mikrotelefonen lyfts, eller om denna pålagts slarvigt efter samtal,
inträffar larm hos fjtkl. Denne kan då göra linjen ledig
genom att slå siffran 0 sedan mikrotelefonen lyfts, och därefter
lägga på denna, när summerton erhållits. Den apparat,
som orsakat larmet, blir då bortkopplad från linjen till dess
mikrotelefonen åter lagts på.
Signaltelefonerna vid fjärrstyrda stationers in- och utfartssignaler
är normalt kopplade till linjen, så att man därifrån
kan anropa t ex fjtkl. Om emellertid tkl tjänstgör på stationen
(t ex vid fel på fjb eller linjeblockeringen) kopplas signal-telefonerna
till stationens tågx genom omställning av en vippställare
på manövertavlan, fig 206. En förare får sålunda
vid anrop från en av stationens signaltelefoner förbindelse
med stationens tkl i stället för med fjtkl.
Här beskrivet signaltelefonsystem är hittills infört på
fjb-linjerna Göteborg - Ängelholm - Malmö och Uppsala -
Gävle - Ockelbo
På tidigare byggda fjb-linjer är signaltelefonsystemet anordnat
för s k centraliserat val. I detta system saknas fingerskiva på
de telefonapparater, som är uppsatta på linjen. Fingerskiva
finns endast på fjärrtågklarerarens telefonapparat.
Från signaltelefon på linjen sker anrop till fjtkl genom
att handmikrotelefonen avlyfts. Är linjen ledig hörs påringningston
(eljest upptagetton) och anrop sker. När fjtkl svarar, skall den anropande
genast uppge var han befinner sig, apparatens tresiffriga nummer m m. Därefter
skall handmikrotelefonen läggas på och motringning avvaktas
.
Fjärrstyrda stationers signaltelefoner kan även i detta system
kopplas om till stationernas tågx, när tkl tjänstgör
här. Detta sker med en omkastare på manövertavlan med vilken
en apparat utan fingerskiva kopplas till signaltelefonerna.
Signaltelefonsystem för centraliserat val är infört på
fjb-linjerna Luleå - Vassijaure och Ljusdal - Vännäs.
CTC
Startsidan
Sidan uppdaterad den 30 december 2006
