Blanktrådslinjer

Under lång tid var det vanligt med blanktrådsledningar för telegraf och telefon längs järnvägarna. Elektrifiering med växelström orsakade dock sådana störningar, att teleförbindelserna måste läggas i jordkabel. Under försöken med växelströmsdrift i början av 1900-talet hade störningarna på telenätet dock inte upplevts som särskilt stora; problemen blev märkbara först vid elektrifieringarna på Malmbanan. Även växelströmsdriften vid Mellersta Östergötlands Järnvägar, Lund - Bjärred och Nordmark - Klarälvens järnvägar orsakade stora störningar för både Telegrafverkets och järnvägarnas egna teleförbindelser. Kolbristen under första världskriget gjorde dock att elektrifieringarna kunde få fortsätta, trots Telegrafverkets motstånd. Några år in på 1920-talet fanns lösningar för att minimera störningarna, och därmed var det fritt fram för elektrifiering av Västra Stambanan.

Bilden ovan visar en tidig telegraflinje nära Osby på södra stambanan. Utsnitt ur Järnvägsmuseets bild KDAA12403 (fotograf okänd). Troligen var den övre tråden avsedd för morsetelegraf, som användes mest på långa avstånd och vid denna tid hade telegrafapparater endast på någorlunda stora stationer. Den nedre tråden är i så fall dedikerad för visartelegrafen, som främst användes för lokal kommunikation mellan närbelägna stationer. Båda systemen använde jordretur. Kommunikation via visartelegraf skedde i klartext och var långsam jämfört med den kodade morsetelegraferingen. Tågen hade mobila visarapparater som kunde anslutas till linjen för att exempelvis tillkalla hjälplok.

Enkelspårig bana, dubbla telelinjer. Kanske är vänstra linjen järnvägens och den högra telegrafverkets? Ny vägbro över Västkustbanan mellan Helsingborg F och Gyhult den 10 mars 1920 [SJ:s tredje distrikt, Göteborgs Landsarkiv]

Nedan tre bilder från 1934, bilder och data från Sveriges Järnvägsmuseum

Ovan: Östra änden av Bräcke bangård. Infartssignal för tåg från Ånge. Bräcke var vid denna tid oförreglad, därför fanns bara en vinge på signalen, som tycks vara placerad mittför yttersta växeln. En del av blanktrådarna från Ånge går ner i jordkabel vid stolpen. Telefonledningarna Ånge - Östersund C och Ånge - Långsele grenar av sig åt höger från ändreglar (tvärreglar), och är framdragna som lutfledningar till stationen.

Ovan: SJ stolplinje Ånge - Dysjön vid Ånge. Till höger syns nya lokstallet. Överst sju ledningar på statens järnvägars gamla isolatorer. Tredje ledningen uppifrån är för morsetelegrafledningen nr 25 Stockholm C - Boden C, övriga är ombyggda till telefonledningar. Sedan syns fyra telefondubbelledningar på nya isolatorer. Längst ner en ledning för tågankomsttelefon (avlyssningsanordning för visselsignaler och andra tågljud) på små isolatorer

Till vänster: Ånge, förgreningen mot Ljusdal respektive Bräcke (innan infarten från Ljusdal lades om 1942). Vid stolpen i förgrunden går trådknippen från Ljusdal (till höger) och från Bräcke (till vänster) över i jordkabel. Telegrafledningar och kortare telefonledningar går i vulkaniserad blytråd i järnrör till kabelskåp vid stolpfoten. Till detta skåp är två stationskablar anslutna.

Från ändreglarna till vänster är de direkta telefonlinjerna framdragna som luftledningar till stationen.

Vid vänstra stolpen finns en pupinspole (induktionsspole) för att minska dämpningen på sektionstelefonlinjen Ånge - Långsele. Denna linje hade byggts av före detta telegrafledningar.

I bakgrunden syns en av Telegrafverkets telefonkablar. Längst ut till höger skymtar ställverkshuset för växlarna i bangårdens södra del.

Tre bilder från södra Sverige:

Till höger tycks vattenståndet vara högt, och den spårvandrande damen håller i hatten, så antagligen blåser det kraftigt. En sträcka längs kusten kan man gissa. Telestolparna är försedda med ordentliga stöttor, så de står förhoppningsvis emot stormen.

Nedan: Här tycks några trådar ha rasat, troligen i samband med snöstorm. Svårt att se detaljerma eftersom negativet tydligen skadats. Linjen Åstorp - Bjuv mars 1942

Nedan till höger: Västkustbanan är på väg att elektrifieras. Bilden togs vid Ringstorp mellan Ödåkra och Helsingborg F den 20 februari 1936

Alla bilderna från SJ:s tredje distrikt, Göteborgs Landsarkiv

Malung: Utfarten mot Malungsfors (tidigare gick järnvägen ända till Särna) juni 1975

Genom Gnesta passerade en stor del av SJ:s teletrafik, före elektrifieringen via blanktråd [Sveriges Järnvägsmuseum]

Storstupet på Inlandsbanan norr om Orsa, juni 1978. Inte längre så många trådar längs denna glesbygdssträcka

Mellan Åstorp och Östra Ljungby, mars 1942 [SJ:s tredje distrikt, Göteborgs Landsarkiv]

Ännu en snöbild från SJ:s tredje distrikt. Plats och tid okända [Göteborgs Landsarkiv]

I Danmark fanns blanktrådslinjer kvar i större omfattning än i Sverige, troligen på grund av att elektrifiering av järnvägarna skedde betydligt senare.

Denna bild tog jag vid Køge 1977. Linjerna går ner i jordkabel omedelbart före stationsområdet.

Dubbel blanktrådslinje

Dubbla blanktrådslinjer vid södra infarten till Uleåborgs station 1979. Till vänster två gasförsignaler för infarterna från Seinäjoki respektive Kontiomäki.

Många linjer längs spåren var gemensamma för järnvägen och telegrafverket. Telegrafverket drog ibland också fram sina egna linjer över järnvägens område:

Öfverenskommelse mellan Kungl. Telegrafstyrelsen och Kungl. Järnvägsstyrelsen 1907

Ovan: Från annons för "Copperweld", the Safest Signal Line Wire, i Railway Signaling mars 1931

De allmänna telenäten har förstås, precis som järnvägarna, nästan helt slopat blanktrådslinjerna. Ibland kan man få se kvarlämnade rester, t ex dessa två stolpar med isolatorer och dystert nedhängande avklippta trådar i Ulriksdal 2017:

Den hitre stolpen på bilden ovan lutar numera ganska avsevärt. Nedan närbild på den bortre stolpen:

I närheten finns även en ännu mer lutande stolpe, dock utan isolatorer. Lutningen orsakas av ett träd som fallit över ett stag.

Järnvägarnas telekommunikationer

Startsidan

Sidan uppdaterad den 128 juli 2022