Enligt anteckningar
från inspektion 1940 (PM till förstatligandeberedningen, bilaga
4) 2 |
||||||
Plats |
Förregling |
OK1 |
Signaler |
Vägskydd |
Övrigt |
Andra källor |
---|---|---|---|---|---|---|
växel på linjen |
Förreglad med huvudsignal |
Till grusgrop vid Hökåsen, (krossverk) |
||||
växel på linjen, Finnslätten |
Till vattenfallsverkets stamlinjestation |
Växeln
tillkom 1938 [BOH 1938] Mek stlv 1944 [Blomme 1973 s 95] |
||||
Västerås
norra |
Mötesstation
med 650 meters frit spår anlades 1944, och samma år började
man bygga ett stationshus [BOH] |
|||||
Västerås
|
Ny signal- och säkerhetsanläggning, anlagd 1934 [SRB, NBA 1934] |
Vägbommar vid tre gatukorsningar (båda
ändar av stationen) sköts av särskilda vakter (banavdelningen)
- kan kanske skötas från stationen av trafikavdelningens personal? |
En första mekanisk säkerhetsanläggning
togs i bruk 1906 [Blomme 1973 s 95] Trevliga expeditions- och väntsalsutrymmen, men biljettexpeditionens indelning i "celler" bör slopas. Utarrenderad effektförvaring - bör kanske sammanföras med det rymliga resgodsmagasinet. Betydande ilgodstrafik, men det finns varken kassaapparat eller Frankator, vilket skulle underlättat avsevärt. Många hamnspår, men Östra kajen är svårtillgänglig [PM ta 1939 s 12 f] |
|||
Västerås västra lastplats |
Förreglad |
OK |
Bommar, sköts av särskild vakt |
Mek stlv 1956 [Blomme 1973 s 95] Förgreningsväxel till djuphamnen (främst för export av malm och import av stenko och koks). "Utmärkt lossningsanordning för gaveltömning av malmvagnar" [PM ta 1939 s 13]. En olägenhet var dock att lossning på hög och i fartyg inte kunde ske samtidigt. |
||
vägövergång |
Särskild vakt |
|||||
vägövergång |
Särskild vakt |
Bortfaller ev efter vägomläggning |
||||
Dingtuna |
Förreglad |
OK |
En vägövergång sköts
från stationen |
Mek stlv 1910 [Blomme 1973 s 95] T-semafor ersattes av fullständig anläggning 1908, samtidigt byggdes bangården ut från två till tre spår [Walldow, Thomas: "Dingtuna station - en historik" i TÅG 1988-10 s 3 - 6] Möjligheten till obevakad körning bör utnyttjas bättre [PM ta 1939 s 13]. |
||
Åskebro hållplats |
Vägövergång med ljussignaler |
Utan sidospår |
||||
Kolbäck |
Endast infarterna i östra änden
är förreglade. Ny anläggning för östra änden 1928 [SRB] Sisäanläggningen omändrad pga nytt rundspår 1935 [NBA] Vevapparat på plf [PM ta 1939 s 13]. |
Mekaniska
vägbommar och ljussignaler vid Kolbäcksbron 1928 [SRB] |
Vattentorn och lokstall. |
Det särskilda
ställverkshuset för bangårdens västra del och
för bron bör slopas. Elektriska drivanordningar kan användas
för huvudsignalerna mot Rekarne och Köping samt för svängbron,
och läggas i beroende av vevapparaten på plattformen. Jämför
motsvarande vid Töreboda. [PM ta 1939 s 13]. En första mekanisk säkerhetsanläggning togs i bruk 1910 [Blomme 1973 s 95] |
||
Svängbro överStrömsholms
kanal samt växel på linjen för anslutning till TGOJ |
Sisäanläggning för förgreningsväxeln
och svängbron, särskilt stlv, bemannat av två brovakter |
Fällbommar för vägen sköts
från ställverket (kombinerad järnvägs- och landsvägsbro) |
Bron tillåter endast lok med 12,5
t axeltryck vid 30 km/h |
|||
Köping |
Ingen förregling. Vid anslutningen
från TGOJ finns lokalt ställbar huvudsignal som sköts
av TGOJ personal. |
Två vägövergångar
med särskild vakt. Bör istället kunna skötas från
stationen av trafikavd personal. |
Lokstall. |
1907 beroende
mellan semafor och växlar för SWB. För KURJ- och KHJ-linjerna
mekaniskt ställverk 400 m väster om stationshuset 1899 [Blomme 1973
s 95] |
Till höger signaltabell ur tjänstgöringstidtabellen 1936. Ljussignaler finns endast i Västerås, vid övriga platser på den aktuella sträckan är det skivförsignaler och semaforer. Semaforerna har i de flesta fall blinkljus. |
|
Sidan uppdaterad den 26 maj 2017