SJ engagemang i elektrifieringsprojekt utanför Sverige

På 1950-talet började den stora järnvägselektrifieringen i Sverige bli klar. Inom SJ var man med rätta stolt över att på bara ett par decennier snabbt och effektivt ha elektrifierat stora delar av nätet. Man tyckte också att den "svenska modellen" med lågfrekvent växelström matad via utspridda omformarstationer var överlägsen andra system. Nu gällde det att försöka sälja kunnandet till andra järnvägsföretag som gick i elektrifieringstankar. Samtidigt kunde svensk elektroteknisk industri gynnas.

Portugal

Thorsten Thelander var länge chef för SJ elektrotekniska byrå Ebr. Thelander sägs ha varit påtänkt som ny generaldirektör, men blev istället utnämnd till regeringsråd eftersom Erik Upmark blev ny GD för SJ. Att Thelander brann för uppgiften att sprida det svenska elektrifieringssystem över världen framgår av ett brev från 1951, där han uppger sig vara "moraliskt bunden vid en del utredningsuppdrag" kring järnvägselektrifiering, och även tar upp vikten av att övertyga Portugals regering om "det svenska banelektrifieringsssystemets förträfflighet"

Sommaren 1954 blev det plötsligt stor aktivitet inom SJ-ledningen kring en eventuell svensk medverkan i Portugals planerade elektrifiering. SJ hade ju stort kunnande bland annat kring kontaktledningar.  Brevväxling mellan Upmark, nye Ebr-chefen Karsberg m fl  

Det finns en del intressanta punkter som kommer fram i bland annat Upmarks brev. Man ville uppenbarligen helst att ASEA skulle få elektrifieringsuppdraget. Då skulle risken minska att utländska företag utnyttjade kunskap som SJ skaffat sig vid elektrifieringarna i Sverige.

Inom ASEA verkade det dock finnas delade meningar om man skulle engagera sig i en elektrifiering av CP. Konsumentkooperationens förgrundsgestalt Albin Johansson hade emellertid nämnt något som kunde tolkas som att KF (kooperativa förbundet) kanske kunde starta elektrifieringsverksamhet. KF hade i och för sig redan vissa elektriska aktiviteter -  Albin J lär ha varit pådrivande till att KF startade trådbuss- och trådlastbilstrafik - och hade på något sätt varit engagerat i ett järnvägsbygge i Iran. Albin Johansson var också järnvägsfullmäktig, ett uppdrag som syftade till att komplettera SJ:s tjänstemannastyrelse med representanter från näringslivet.

Den svenska industrin var till skillnad från Thelander inte låst vid att elektrifieringen i Portugal skulle ske med det "svenska" systemet. Exempelvis offererade NOHAB elektrolok för både 16 2/3 Hz och 50 Hz.

Elektrifieringar i Danmark nämns i samband med att ett danskt företag kunde tänkas ta hand om den portugisiska elektrifieringen, om nu varken ASEA eller KF var intresserade. SJ föreslog på 1950-talet att DSB skulle införa samma lågfrekvensssystem som i Sverige, men som vi vet kom växelströmselektrifiering i Danmark först långt senare och då med 50 Hz. Elektrifieringen av TGOJ, som ju genomfördes med medverkan från SJ, tas också upp.

Ett kopplingsschema för elektrifieringen i Portugal gjordes också upp av SJ (det länkade dokumentet omfattar endast den verbala beskrivningen; kopian av själva schemat var alltför dålig för att kunna återges, men det principiella upplägget var ungefär som i Sverige). Hur gick det då med SJ:s alla ansträngningar för elektrifiering i Portugal? Ja, elektrifiering kom så småningom igång, dock inte med det svenska systemet utan med 50 Hz. Och jag tror inte SJ eller svenska företag i nämnvärd omfattning medverkade

 

Danmark

I januari 1954 presenterade Thorsten Thelander en "sammanställning av tekniska och ekonomiska synpunkter på elektrifieringen av huvudbanorna på Själland".  16 2/3 Hz föreslogs, och tågen skulle dras av svenska Da-lok eller köras med X7-motorvagnar. Även strömmen kunde kanske köpas från Sverige, som hade visst vattenkraftsöverskott. DSB borde få förtur till detta överskott, tyckte Thelander!

 

Jugoslavien

De jugoslaviska järnvägarna JZ skall 1954 ha uttryckt intresse för att elektrifiera med enfas 16 2/3 Hz.  Åke Karsberg, chef för SJ elektrotekniska byrå, tipsade Asea om detta som ju skulle kunna tänkas öppna en exportmöjlighet:

Skrivelse från Karsberg till Asea den 15 juni 1954

Vid den tiden höll JZ på att långsamt utöka den elektrifiering med 3 kV likström som startade i Slovenien under tiden detta område var ockuperat av Italien. Senare gick man mer in för 25 kV 50 Hz.


Nigeria

SJ:s tidigare elektrochef Thelander gjorde en utredning som mynnade ut i en rapport 1961. Thelander bedömde att en elektrifiering av svensk typ vore lämplig




Eldrift

Startsidan

 

Sidan uppdaterad den 29 juli 2022