Roslagsbanan - fjärrstyrning/CTC
Redan på 1940-talet infördes fjärrmanövrering
av Djursholms Ekeby station från Djursholms Ösby. Ett mångtrådigt system användes här för
att överföra order och indikeringar.
Fjärrstyrning av längre sträckor kom under SJ-tiden i bruk
på de hårdast belastade enkelspåriga delarna av Roslagsbanan. Systemet benämndes vid Roslagsbanan
ända in på 1960-talet
CTC; Centralized Traffic Control. SJ-termen fjb - fjärrblockering - blev vanlig
först på senare tid.
Det är lite oklart hur CTC-planerna såg ut från början. En uppgift säger att SRJ
ville fjärrmanövrera sträckan
Roslags Näsby - Norrtälje. SJ:s
generaldirektör Upmark, som förstås intresserade sig för SRJ redan under tiden som
statligt bolag på 1950-talet, skall ha avstyrt detta. Den
beställda utrustningen fördelades om, så att Roslags Näsby
- Åkersberga och Roslags Näsby - Lindholmen fick fjärrblockering.
I SRJ investeringsönskemål för 1954/1955 inriktade man sig på CTC för Österskärslinjen.
För sträckan Roslags Näsby - Vallentuna ville bolaget bara satsa på ny telekabel, något
som i och för sig är en förutsättning för CTC. SRJ-chefen Rydbergh ville ha
CTC på alla linjer som kunde bära investeringen. Man skulle börja med nya reläställverk
i Viggbyholm, Åkers Runö, Åkersberga och Österskär samt komplettering av befintligt
reläställverk i Rydbo [Svallhammar 2002 sid 28, 30, 37] .
1956 var SRJ inne på att införa CTC på sträckorna Roslags Näsby - Österskär och
Roslags Näsby - Rimbo. Åkers Runö, Österskär, Rö och Ekskogen skulle nedgraderas
till håll- och lastplatser. Automatisk linjeblockering med spårledningar, förutom
Lindholmen - Rimbo. Där skulle istället användas frekvensblock utan spårledningar,
samma teknik som för den manuella linjeblockeringen
mellan Roslags Näsby och Täby. Eventuellt skulle man komplettera med anordning
på sista vagnen för att indikera till systemet att hela tåget lämnat blocksträckan.
Den omfattande CTC-planen visade sig ge otillräckligt förräntning på det investerade
kapitalet. Därför gjorde SRJ en alternativ plan med CTC endast till Lindholmen och
Viggbyholm - (Rydbo). CTC-centralen planerades liksom tidigare att läggas i Roslags
Näsby. En enklare form av fjärrmanövrering av Stocksund ingick också i projektet,
som beräknades bli klart lönsamt [Svallhammar 2002 sid 39 f]. Den alternativa
planen kom att, med fördröjning, genomföras under första halvan av 1960-talet. Genom
att göra om Åkers Runö till håll- och lastplats fick man råd att inlemma även sträckan
till Åkersberga i CTC-anläggningen. Fjärrmanövreringen av Stocksund dröjde dock
till 1979.
Tanken på frekvensblock tycks ha givits upp mot slutet av 1950-talet Det är oklart
vad som orsakade att man gick över till en mer konventionell lösning med spårledningar
på linjen.
Bilden ovan, från Sveriges Järnvägsmuseum, visar centralen
i Roslags Näsby den 16 maj 1963. Under mannens vänstra
hand finns tastaturen med vilken man sände fyrställiga koder till
de fjärrstyrda anläggningarna. Till höger om tastaturen syns
en pult med tryckknappar för hindermarkering
av tågspår
på stationerna. Det fanns dock ingen spärrning i de lokala signalställverken,
utan tryckknapparna tände bara en röd påminnelsemarkering
på fjb-panelen.
Hindermarkering mm beskrivs i banans Undantag
från säo och särskilda säkerhetsföreskrifter för fjb-sträckorna
Utmärkande för Roslagsbanans CTC var också att man använde en speciell typ av reläställverk,
SJ F 39/62
CTC-centralen flyttades 1977 från Roslags Näsby till Stockholm Ö där den samlokaliserades med det lokala reläställverket. Fjärrstyrning från Stockholm Ö infördes 1978 även för Stocksund och 1984 för Djursholms Ösby.
Numera använder Roslagsbanan en datoriserad fjärrstyrning från
Cactus
Källor
SRJ, SJ och Väg- och vatten arkivhandlingar, Riksarkivet
SL-handlingar, Stockholms Spårvägsmuseum
[Svallhammar 2002] Svallhammar, Stig: "Skendöd i Roslagen", 2002
Sidan uppdaterad den 20 april 2014
Roslagsbanan
Startsidan