Roslagsbanan - fjärrstyrning/CTC

Fjärren Rnb Redan på 1940-talet infördes fjärrmanövrering av Djursholms Ekeby station från Djursholms Ösby. Ett mångtrådigt system användes här för att överföra order och indikeringar.

Fjärrstyrning av längre sträckor kom under SJ-tiden i bruk på de hårdast belastade enkelspåriga delarna av Roslagsbanan. Systemet benämndes vid Roslagsbanan ända in på 1960-talet CTC; Centralized Traffic Control. SJ-termen fjb - fjärrblockering - blev vanlig först på senare tid.

Det är lite oklart hur CTC-planerna såg ut från början. En uppgift säger att SRJ ville fjärrmanövrera sträckan Roslags Näsby - Norrtälje. SJ:s generaldirektör Upmark, som förstås intresserade sig för SRJ redan under tiden som statligt bolag på 1950-talet, skall ha avstyrt detta. Den beställda utrustningen fördelades om, så att Roslags Näsby - Åkersberga och Roslags Näsby - Lindholmen fick fjärrblockering.

I SRJ investeringsönskemål för 1954/1955 inriktade man sig på CTC för Österskärslinjen. För sträckan Roslags Näsby - Vallentuna ville bolaget bara satsa på ny telekabel, något som i och för sig är en förutsättning för CTC. SRJ-chefen Rydbergh ville ha CTC på alla linjer som kunde bära investeringen. Man skulle börja med nya reläställverk i Viggbyholm, Åkers Runö, Åkersberga och Österskär samt komplettering av befintligt reläställverk i Rydbo  [Svallhammar 2002 sid 28, 30, 37] .

1956 var SRJ inne på att införa CTC på sträckorna Roslags Näsby - Österskär och Roslags Näsby - Rimbo.  Åkers Runö, Österskär, Rö och Ekskogen skulle nedgraderas till håll- och lastplatser. Automatisk linjeblockering med spårledningar, förutom Lindholmen - Rimbo. Där skulle istället användas frekvensblock utan spårledningar, samma teknik som för den manuella linjeblockeringen mellan Roslags Näsby och Täby. Eventuellt skulle man komplettera med anordning på sista vagnen för att indikera till systemet att hela tåget lämnat blocksträckan.

Den omfattande CTC-planen visade sig ge otillräckligt förräntning på det investerade kapitalet. Därför gjorde SRJ en alternativ plan med CTC endast till Lindholmen och Viggbyholm - (Rydbo). CTC-centralen planerades liksom tidigare att läggas i Roslags Näsby. En enklare form av fjärrmanövrering av Stocksund ingick också i projektet, som beräknades bli klart lönsamt  [Svallhammar 2002 sid 39 f]. Den alternativa planen kom att, med fördröjning, genomföras under första halvan av 1960-talet. Genom att göra om Åkers Runö till håll- och lastplats fick man råd att inlemma även sträckan till Åkersberga i CTC-anläggningen. Fjärrmanövreringen av Stocksund dröjde dock till 1979. 

Tanken på frekvensblock tycks ha givits upp mot slutet av 1950-talet Det är oklart vad som orsakade att man gick över till en mer konventionell lösning med spårledningar på linjen.

Bilden ovan, från Sveriges Järnvägsmuseum, visar centralen i Roslags Näsby den 16 maj 1963.  Under mannens vänstra hand finns tastaturen med vilken man sände fyrställiga koder till de fjärrstyrda anläggningarna. Till höger om tastaturen syns en pult med tryckknappar för hindermarkering av tågspår på stationerna. Det fanns dock ingen spärrning i de lokala signalställverken, utan tryckknapparna tände bara en röd påminnelsemarkering på fjb-panelen.

Hindermarkering mm beskrivs i banans Undantag från säo och särskilda säkerhetsföreskrifter för fjb-sträckorna
Utmärkande för Roslagsbanans CTC var också att man använde en speciell typ av reläställverk, SJ F 39/62
CTC-centralen flyttades 1977 från Roslags Näsby till Stockholm Ö där den samlokaliserades med det lokala reläställverket. Fjärrstyrning från Stockholm Ö infördes 1978 även för Stocksund och 1984 för Djursholms Ösby. 


Numera använder Roslagsbanan en datoriserad fjärrstyrning från Cactus

Källor

SRJ, SJ och Väg- och vatten arkivhandlingar, Riksarkivet

SL-handlingar, Stockholms Spårvägsmuseum

[Svallhammar 2002] Svallhammar, Stig: "Skendöd i Roslagen", 2002


Sidan uppdaterad den 20 april 2014

Roslagsbanan

Startsidan