I början av 1900-talet installerades mekaniska säkerhetsanläggningar
på många platser närmast Stockholm. Ställverken
var av vev- eller hävstångstyp. Vid Stockholm Ö fanns
ett ställverk av Schaumans tillverkning samt stationsblockering.
På de mer perifert belägna stationerna klarade man sig länge
med enbart T-semaforer.
Åkersberga hade huvudsignaler endast för att förregla den rörliga bron. Växlarna var inte förreglade [tdt 1937 sid 22 ff, tdt 1942 sid 14 ff]
Ställarställverk fanns vid Stocksund, infört
i två
etapper i samband med den automatiska linjeblockeringens utbyggnad. I
Djursholms Ösby tillkom också ett litet ställarställverk
med mekanisk förregling. I övrigt gick Roslagsbanan tidigt in för
reläställverk.
De första reläställverken (knappställverk) togs i bruk
1936 i Vallentuna och Lindholmen. Liknande små anläggningar tillkom
senare i Frösunda, Rydbo, Ununge och Täby (1949). Roslags Näsby
fick reläställverk i två etapper; 1942 och 1949 [SRJ 1950].
Många andra stationer utrustades också med reläställverk.
Under SJ-tiden byggdes i Vallentuna, Täby
(kyrkby), Lindholmen, Viggbyholm, Åkersberga och Rydbo reläställverk
av en speciell typ som SJ kallade "ställverk typ SJ F 39/62". 39 indikerade troligen att det handlade om 39 driftsektionen och 62 var väl "årgången"?
F stod väl för fjärrstyrbart.
Förreglingslogiken var antagligen uppbyggd som på t ex "Skruv"
eller stlv 59, men manövreringen skedde på ett speciellt sätt
på F39/62: Nere till vänster på manöver- och indikeringspanelen
fanns två lodräta rader med knappar märkta 1 - 8. Dessa
knappar användes för att ge order om t ex växelomläggning,
begäran av tågväg etc. Medgivande till lokalomläggning
av växlar gavs t ex med order 31. Det skulle finnas en fullständig
orderlista bredvid manöverapparaten. En order gavs genom att samtidigt
trycka in en knapp i vänstra och en i högra kolumnen. Det hela
verkar bygga på att man hade samma princip för manövrering
oavsett om manövreringen skedde från fjärrblockeringscentralen
eller från det lokala ställverket.
Källa: Tidtabellsboken del A, ändringstryck nr 3 fr o m den
1 november 1962, 39 driftsektionen
Liknande ställverk tycks ha funnits i Algutsgården, en kryssväxelstation
mellan Alingsås och Vårgårda. Det ställverket kom
till i samband med att (Aliingsås) - (Herrljunga) i slutet av 1950-talet
förbereddes för fjärrstyrning från Alingsås.
CTC-anläggningen blev dock av någon anledning aldrig helt färdigställd
Ett reläställverk av typ 59 fanns vid Åkers Runö mellan 1985 och 2003, och Djursholms
Ösby hade ett liknande under ungefär samma tid. I båda fallen ersattes reläställverken
av datorställverk typ Microlok II. Ytterligare några "59-liknande" ställverk har
funnits.
1993 installerades Integra (numera Siemens) reläställverk av typ Domino 70 i Roslags
Näsby, Ormsta och Hägernäs.
Reläställverket vid Stockholm Ö ersattes 1996 av ett datorställverk typ 85. Detta ställverk omfattar även Ålkistan och Mörby verkstad, samt linjeblockeringen på sträckan.
Microlok II är ett av Union Switch utvecklat "friförbundet elektroniskt ställverk", baserat på PLC (programmable logic controller). Dokumentation från Ansaldo STS. Microlok-ställverk levererade av Ansaldo STS (ASTS) har sedan 1999 installerats vid drygt tio av RB stationer. På vissa sträckor styrs även linjeblockeringen av Microlok-ställverken. SL upphandlade 1998 både Microlok-ställverk och tågskyddssystem (ATP) från ASTS
Handlingar i bl a Riksarkivet
Per Forsströms ställverksregister
Sidan uppdaterad den 6 juni 2016