SJ:s första fjärrstyrning av signalsäkerhetsanläggningar vid en hel järnvägslinje var sträckan Ånge - Bräcke. Fjärrblockeringen där togs i bruk 1955. Innan dess hade tekniken tillämpats för fjärrmanövrering av Gilserud banförgrening nära Arvika; det nya på Ånge - Bräcke var att hela linjen övervakades och styrdes centralt. Därmed kunde man undvika att bemanna de nya mötesstationer som tillkommit. Det blev även enklare att optimera trafiken på sträckan. Exempelvis kunde tågmöten flyttas utan att det krävdes någon ordergivning.
Termen fjärrblockering (fjb) står för fjärrstyrning och automatisk linjeblockering. På fjb-sträckor gäller särskilda säkerhetsföreskrifter.
SJ:s andra fjärrblockeringsinstallation tillkom i slutet av 1950-talet på Malmbanan, där delen mellan Kiruna och Vassijaure vid gränsen mot Norge började fjärrbevakas från en central vid Kiruna malmbangård. Bilden till vänster visar tågtidskrivaren, som på en förtryckt grafisk tidtabell i rullform automatiskt registrerade realtidsinformation med hjälp av spårledningsstyrda pennor. SJ hade mycket problem med dessa tågtidskrivare, och de förtryckta graferna var dyra att framställa. Operatören på bilden håller antagligen just på att binda samman några av realtidsbläckplupparna för att underlätta avläsningen av tågläget.
I bildens övre högra hörn syns tastaturen
som användes för att välja station och ange vilken order
som skall sändas ut.
Bilden, från Sveriges Järnvägsmuseum,
togs 1959 av signaturen Hy. SJ REKA nr 23539
I SJ:s signaltekniska handbok från 1968 finns en beskrivning av hur reläbaserad fjärrblockering fungerade.
Nyköpingsbanan 1968 - ett exempel på reläbaserad fjb
SJ särskilda säkerhetsföreskrifter för bansträckor med fjärrblockering 1959
Översiktlig information, främst om operatörsgränssnittet, utgiven av SJ 1973 Figurbilaga
Fjärsstyrning av eldriftens anläggningar blev med tiden ofta samordnad med fjb
Förslag till "budget-fjb" för trafiksvaga linjer, Signalbolaget 1962
Sidan uppdaterad den 24 november 2023