Angeredsbanans signalsystem
Det var redan från början klart att banan måste utrustas med ett signalsystem för
att reglera trafiken på enkelspår och i tunneln. Och på en snabbspårväg var det
bra om växlar ute på linjen var förreglade med signalerna, så att man inte behövde
sakta in onödigt mycket. Göteborgs Spårvägar hade ingen större erfarenhet av signalsäkerhetsanläggningar
och linjeblockering. På den sträcka där även Säröbanan körde under några år i början
av 1960-talet fanns signalsäkerhetsanläggningar på tre platser, men ingen linjeblockering.
Antagligen anlitade man en konsult för att utforma kravspecifikation för Angeredsbanans
signalsystem. Hur upphandlingen gick till har inte gått att kartlägga; många handlingar
från den tiden har försvunnit. Uppdraget att leverera gick i varje fall till
SATT, som hade levererat signalsystem till bland annat metrosystemen i Milano,
Stockholm och Oslo och till LKAB.
Hur det var tänkt att fungera beskrivs i ett GS-dokument från
1970
1977 - 1978 försågs banan med ett nytt signalsystem från LM Ericsson. Detta system
fungerade bra. På GS var man dock uppenbarligen rädda för att tåg kunde tänkas köra
ut på enkelspår trots signal i stopp. Därför ville man komplettera med
automatisk hastighetsövervakning och tågstopp, trots att Vägverket inte
ställde krav på något sådant system. GS utvecklade själva ett ATC-system och monterade
utrustning längs banan och på vagnarna. Dock visade det sig sedan att systemet inte
blev godkänt av Vägverket. Istället kompletterades huvudsignaler före utfart mot
enkelspår med ett extra rött sken. Extraskenet blinkade när signalen visade stopp,
den ordinarie röda lampan lyste samtidigt med fast sken
Signalinstruktion 1973
Signalsäkerhetsanläggningar Polhemsplatsen - Hjällbo enligt
ritning från 1969
Angeredsbanan
Startsidan
Sidan uppdaterad den 1 juni 2014